Hilma af Klint

Gudomligt måleri före sin tid

Hilma var före sin tid i allt. Att återge hela hennes historia här är omöjligt men att hon föddes i en välbärgad familj möjliggjorde att hon kunde få leva sitt eget liv och utforska sina egna intressen. Åren 1882-1887 är hon är en av de få kvinnor att få släppas in på en utbildning på Kungliga Konstakademin i Stockholm. Då kallades detta för "Fruntimmersavdelningen" och ansågs mest vara ett kvinnligt tidsfördriv som kunde accepteras av samtiden. Det fanns knappats höga förväntningar på deras konst eller ambitioner.1800-talet är en mansdominerad tidsepok. Kvinnor fick inte ens rösta i Sverige förrän 1919. Hilma var dock duktig och hade talang. Hon kom mycket riktigt att avsluta sina studier med goda betyg och fick som stipendium tillgång till en ateljé i "Ateljébyggnaden", som Kungliga Konstakademin ägde i korsningen mellan Hamngatan och Kungsträdgården. Denna fastighet var dåtidens kulturella centrum i Stockholm. I samma byggnad låg även Blanchs Café och Blanchs konstsalong, där striden stod mellan Kungl. Konstakademins konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse. Vid denna tid får man nog kalla Hilmas konst för konventionell då den mest bestod av att måla porträtt och landskap


Hilma fotograferad i sin ateljé ca 1895

Hilma af Klint var en fascinerade person för att inte säga en gåta som långt efter sin död kommit att slå världen med häpnad. Det är svårt att tro att hon skapade denna moderna, omfångsrika och fantastiska konst innan stilbildningar kom att kallas abstrakt modernism. Att endast betrakta hennes konstverk är rikt nog, men när  sedan hela hennes livshistoria och hennes egna syn på sitt skapande tillkommer blir det flera dimensioner rikare. 

Nyfikenhet och heliga väsen


Vid denna tid då Hilma växte upp rådde det ett stort intresse för att inte säga en trend, för de ockulta, spirituella och filosofiska tankar som hade sin grund i religion. Redan vid sjutton års ålder deltog hon i seanser och nyfikenheten tillsammans med sitt sökande drev henne att bli medlem i Teosofiska Samfundet år 1889. Teosofi går långt tillbaka och har rötterna hos de tankar som filosofer yttrade i Alexandria på 200-talet och var starkt representerad hos mysticismen på 1300-1500-talet. Teosofin kom att utvecklas genom århundranden och är vid 1800-talet komplicerad och omfattande. Enklast kanske man kan säga att Teosofin är en esoterisk lära, som anser sig ge sina följeslagare djupare insikt i andlighetens natur. Än idag ser vi teosofin gå igenom hos alla New Age rörelser.

 

Efter att ha varit medlem i flera olika samfund bildar hon en liten egen grupp tillsammans med några väninnor något som kallades Fredagsgruppen. De träffades varje fredag och studerade Nya Testamentet, utförde seanser, meditation etc. De träffas regelbundet under tio år vilket resulterar i att Hilma säger sig få en uppenbarelse där ett andligt väsen ber henne måla på ett sätt som kom att kallas mediumistiskt. Detta gör att Hilma slutar måla porträtt och landskap enligt den tidens stil. Istället inleder hon en helt ny epok och en helt egen stil. Här börjar hennes abstrakta måleri. Stilen är abstrakt, modern, minimalistisk, geometrisk, matematisk innan detta slagit igenom ute i världen. Men enligt henne själv skapas konsten via en sorts trans och har en djupare mening än vad hon ens själv kan förstå. Själv beskrev hon att ”bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag”

Svanen, en serie om 24 målningar om kampen mellan en vit och en svart svan. Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen.  Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. Även färgvalet är symboliskt: blått representerar det "kvinnliga", och gult det "manliga". Runt omkring  dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig / andlig kärlek.

Hilma hade en hög produktivitet och sökte själv svar på vad tavlorna betydde. Hon ritade av dem i ett skissblock, filosoferade själv och samtalade med många andra av tidens lärda om vad de kunde se. Hon reser ut i Europa och möter bland annat teosofen Rudolf Steiner redan 1908. Alltså bara två år efter att hon påbörjat sitt livslånga mediumistiska måleri. Steiner har blivit världskänd för att ha grundat Antroposofiska Sällskapet 1913 och lade där grunden för en livsåskådning som Hilma själv kom att ansluta sig till. Inom Antroposofin finns även tankar om färglära som än idag utgör en viktig del och dessa tankar att attraherar och inspirerar Hilma vilket syns i hennes konst. Men då Rudolf Steiner år 1908 för första gången får se Hilmas första serie målningar kan han inte ge henne några svar eller hjälp med att tyda vad de föreställer eller betyder. Han fastslår att ingen kommer förstå dessa på minst femtio år.

Han rekommenderar henne helt enkelt att inte visa konsten offentligt. Något som tyvärr, Hilma tar till sig. Det korresponderar även med att andar uppmanat henne att hålla sina skapelser hemliga. Hilma fortsätter dock att under hela sitt liv skapa en stor mängd exceptionell konst. Hon förblir nyfiken, vetgirig och utforskande. Hon förkovrade sig i allt som kom i hennes väg och hennes måleri ligger i framkanten hela iden. Konsten har många dimensioner men genomgående är det dualistiska, kampen mellan gott och ont, liv och död, dåtid och framtid, människa och gud. Hade hon varit en man hade alla i världen sedan länge känt hennes namn både som utforskande filosof och konstnär. Hennes konst under den abstrakta perioden kom dock inte at visas eller utbjudas till försäljning. Skulle dessa tavlor auktioneras ut vid en internationell tillställning idag skulle summorna väl mäta sig med de allra största konstnärerna i världen.

Exempel ur Hilmas många skissböcker där hennes symboler och målningar nogrannt finns antecknade. 

Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, som hon skapade under åren 1906-1915. De består av 193 målningar, uppdelade i ett antal serier. Mellan november 1906 och april 1908 skapade hon de första 111 målningarna. Hon kallade denna form av skapande för "mediumistiskt". Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon enbart var ett medium. Den främsta serien från den första perioden är De tio största, en serie gigantiska tavlor, som hon målade 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen


De Tio Största, Nr  3. Ynglingaåldern. 1907 Tempera på papper monterad på canvas. 315 x 235 cm

Stiftelsen Hilma af Klints Verk

Photo: Albin Dahlström/Moderna Museet


De Tio Största, Nr  7. Mogen Ålder, 1907 Tempera på papper monterad på canvas. 315 x 235 cm

Stiftelsen Hilma af Klints Verk

Photo: Albin Dahlström/Moderna Museet


7 av de 10 Största på parad då Moderna Musset i Stockholm hade sin stora utställning om Hilma Af Klint 2013

Arvet efter Hilma


När Hilma af Klint, åttioett år gammal, avlider till följd av en trafikolycka år 1944 efterlämnar hon cirka 1300 konstverk och 125 skissböcker som enligt hennes testamente inte fick visas förrän tidigast 20 år efter hennes död. Men det kom att dröja längre än så. Erik af Klint, Hilmas brorson, ärvde allt då hon dog och han erbjöd 1970 hela samlingen till Moderna Museet –som tackade nej! Något de säkert ångrar idag. Erik startar istället en stiftelse, 1971, för att hantera hela samlingen. Men det dröjer ända tills 1986 som hennes konstverk ställs ut för första gången vid en utställning.  The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, hette den och visades i Los Angeles och kom att bli hennes genombrott.

Moderna Museet höll under 2013 den hittills mest omfattande utställningen då cirka 230 konstverk visades. Efter Stockholm fortsatte utställningen som internationell vandringsutställning genom Europa och sågs av mer än en miljon människor.

Våning efter våning pryder Hilmas konst Guggenhems museum i New York. Det är en mäktig syn. Utställningen berikas med de anteckningar ur hennes anteckningsböcker som visas tillsammans med initierade berättelser om Hilmas arbete och den epok hon verkade i. 

Utställningen på Salomon R Guggenheim Muesum i New York


Nu äger en stor spektakulär soloutställning med Hilma af Klint rum på Guggenheim Museum i New York. Upplevelsen är att Hilma dominerar hela bygganden då hennes stora målningar rad efter rad fyller upp väggarna våning för våning. Utställningen har väckt uppmärksamhet världen runt.

Detta är ett unikt tillfälle att få uppleva hennes liv, konst och gärning.

Samt en mycket bra anledning till att besöka New York.


Utställningen på Salomon R Guggenheim Muesum i New York pågår fram till 23e april .


Läs mer på www.guggenheim.org

En av Hilmas mest kända konstverkt är Altarbild nr1 ur den serie av Altartavor hon skapar. Dessa stora konstverk avsågs pryda det tempel hon gärna sett uppföras på ön Hven. Altarbild nr 1 ur grupp x målades 1915. The Hilma af Klint Foundation, Stockholm

Photo: Albin Dahlström, the Moderna Museet, Stockholm


Urkaos, nr 16,  Grupp 1, 1906-1907 från Serie WU/Rosen

Oil on canvas, 53 x 37 cm

The Hilma af Klint Foundation, Stockholm

Photo: Albin Dahlström, the Moderna Museet, Stockholm

Ovan: Vid betraktande av blommor och träd, 1920. Vattenfärg på papper.



Vänster: Nr 2a, Mahatmernas nuvarande ståndpunkt. Serie II. 1920. Olja


Stiftelsen Hilma af Klints Verk

Photo: Albin Dahlström/Moderna Museet


NEDAN FINNER DU TVÅ SEVÄRDA FILMER OM UTSTÄLLNINGEN MED HILMA AF KLINT  PÅ GUGGENHEIM MUSEUM NEW YORK