Pierre Bonnard (1897-1947) har kallats för "le peintre de bonheur" – lyckans målare. Två världskrig utkämpades under fransmannens liv men utan några direkta spår i hans konst – eller? Sina motiv hämtade han från sin fysiska närhet: trädgården, matsalen, badrummet och hustrun Marthe, med eller utan kläder.
- Livet utanför finns liksom inte. Vi får vara med lite i hans bubbla och det kanske man också kan behöva just nu. I alla fall jag tänker att det kan fylla en funktion, säger Linda Hinners.
Nationalmuseum i Stockholm visar dock både den flimrande färgfesten och ett oroande mörker. Det gulvarma självporträttet från 1931 – "Boxaren" – föreställer en man med en närmast infrusen ångest, besläktad med Edvard Munch vars målningar hänger jämte Bonnards i en sal.
- Ofta kan man kan ana en underton av något som kanske inte är så lyckligt, i synnerhet i hans interiörbilder finns vemod eller kontaktlöshet, säger kurator Per Hedström och visar en känd erotisk sängkammarmålning där Bonnard målat sig själv och sin blivande fru, båda nakna och demonstrativt åtskilda.
Pierre Bonnard, Sous l'arbre, 1915. Christies, New York.
Utställningen tajmas med biopremiären av den franska filmen "Bonnard – konst och kärlek", om paret som gifte sig först efter 25 år. Den produktive Bonnard målade och tecknade hundratals verk med sin partner som modell. Den nakna kvinnokroppen var också ett av hans favoritmotiv men utan voyeurism, tycker Linda Hinners.
- Låt oss titta på de här bilderna så som de är! De är gjorda med sådan omsorg om detaljerna, det handlar om att fånga ögonblicket snarare, den här drömska, poetiska stämningen som vibrerar, säger hon.
Efter Pierre Bonnards död beskrevs hustrun som en paranoid och tvångsmässig baderska. Senare forskning har dock visat att en smutsig arvstvist kan ha gjort att hon demoniserades av sin makes efterlevande.
Stilleben
Under en period målade hon själv under pseudonymen Marthe Solange och Nationalmuseum visar några av hennes stilleben.
- Hon finns med så mycket i hans konst, det här var en fin möjlighet att få med henne, säger Per Hedström.
Oavsett motiv sökte Pierre Bonnard "det absoluta uttrycket". Han målade ur minnet och blev sällan helt klar. "Bonnardisera" blev ett nyord för att dutta med penseln in i det sista.
- Det känns som att varje målning är ny – som att han alltid börjar från början. Det finns inget manér, säger Per Hedström. Erika Josefsson/TT Fakta: "Bonnard och Norden"
Visas: 20 februari till 18 maj.
Konstnären: Pierre Bonnard (1867–1947) var jämngammal med Henri Matisse men hamnade i den senares skugga. De beskrivs i dag som två av 1900-talets största franska konstnärer.
1939 visades Bonnard i en stor utställning i Oslo, Göteborg och Stockholm. Hans konst skulle få stort inflytande på nordiska konstnärer, däribland de så kallade Göteborgskoloristerna.
Utställningen på Nationalmuseum omfattar 60 målningar av Pierre Bonnard, varav 54 är inlånade.
Ytterligare ett hundratal verk av konstnärer som Edvard Munch, Ragnar Sandberg och Karin Parrow med flera visar vilken betydelse Bonnard hade för sina nordiska kollegor.
-------------------------
Fler artiklar om konst:
"Recension: Apokalypsen på Göteborgs konstmuseum" >>
"Nu kommer Christie's hålla auktion bara för AI-konst" >>
"Monika Sosnowska skapar årets skulptur för Kungliga Djurgården" >>
"Skarp kritik mot ny stormyndighet. Konstakademien säger nej" >>
"Publikrusning till utställningen med Lars Lerin på Konstakademien" >>
"Museerna som hade flest besökare 2024" >>
"Konst för miljarder upp i rök – "En katastrof"" >>
"Bananer i toppluvor väcker frågor i Göteborg" >>
"Göteborgs konsthall riskerar att stå tom" >>
