Petra Gipp undersöker flykt, gränser och rumslig identitet genom gjutna människostora skulpturer. Utställningen utgår från Petra Gipps pappas flykt över Östersjön, där hon undersöker spår och minns ett liv.
Petra Gipp är en svensk arkitekt och konstnär som medverkat i utställningar i bland annat Stockholm, Helsingfors och Venedig, både med egna verk och genom samarbeten. Hon fick Skånes arkitekturspris 2011 för sitt permanenta konstverk Refugium på Kivik Art Centre.
Petra Gipp arbetar i gränslandet mellan arkitektur och skulptur. Hennes rumsstora gjutningar berör något ordlöst, låter oss närma oss existentiella världar, där elementen blir bärare av livet själv.
Tillsammans med Sole Gipp Ossler och Ann Jäderlund flätas ljud och poesi samman med det gjutna, och möjliggör allas våra röster att träda fram, genom historien, till vår tid.
"Utifrån min pappas flykt från DDR, undersöker jag hur flykten kan påverka människans rumsliga identitet; att med sin egen kropp erfara förlusten av en identitet omöjlig att särskilja från en plats, att passera mentala och fysiska gränser, för att på en främmande plats försöka finna fram en ny identitet.
Med utgångspunkt i information från arkiven i DDR, Ryssland och Sverige, gör jag en resa i min pappas spår.
Spåren leder till platser som i sin tur bär spår av andra människoöden, och på så vis flätas det personliga och det kollektiva samman till en berättelse med många röster och öden.
Jag följer spåren och minns fragment av ett liv, jag läser historien genom en annan människa.
”Att minnas en annan människas liv
att minnas en annan människa
att minnas
Där spåren tar slut, träder det gjutna in; ordlöst, med ett språk och en närvaro som kan berätta det outsagda.
I mitt undersökande konstnärliga arbetet utgår jag från det gjutna; gips och betong. Gjutningarna är i storlek som den mänskliga kroppen, en skala som relaterar till den fysiska kroppen satt i ett sammanhang. Här står det gjutna i relation till mellanrum, ljus och skugga, till sekvenser och dynamik; till det personliga och det kollektiva.
Likt gestalter vänder sig de tunga kropparna mot varandra, möter konsthallens inre ljus, ledsagar och bär varandra, där varje öde både friläggs och sammanförs i en livets gemenskap.
Jag önskar dröja mig kvar vid det komplexa i vår tids folkvandringar; vad händer med den plats vi bär inom oss när vi tvingas förflytta oss i tid och rum. Kan mänskliga relationen överbrygga förlusten av ett sönderslaget liv, kan dåtidens förluster transformeras till en ny kontext av medmänsklighet, värme och omsorg.
Och kan konstens ordlösa språk bära våra kroppar och röster in i en framtid, där det politiska klimatet på många sätt återspeglar en dåtid som vi onekligen återigen närmar oss.!
/ Petra Gipp
Utställningen visas på Landskrona konsthall 7 juni till 31 augusti 2025.
Landskrona konsthall är en av Skånes vackraste konsthallar. Med stora fönsterväggar och konkret formspråk smälter byggnaden in i den omgivande parken samtidigt som den har en distinkt form.
Konsthallens sydvästra vägg pryds av en skulptural glasvägg av Erik Höglund.
I konsthallens atriumgård finns en japansk trädgård skapad av Ulla Molin 1989.
I parken runt konsthallen finns Kaptensgårdens Skulpturpark invigd 1998 och med verk av 20 konstnärer.
Konsthallen innehåller utställningshall, verkstad och ett café som 1963 kallades Sherrybar.
- Slottsgatan Citadellområdet, Landskrona
- 0418-47 31 15
- bokning.museum@landskrona.se
- https://www.landskrona.se/uppleva-och-gora/kultur/landskrona-konsthall/
Öppettider
Tisdag-söndag: 12.00-17.00
Måndag: stängt
Konsthallen är endast öppen under utställningsperiod (om inget annat anges).
Stängt: nyårsafton, nyårsdagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton och juldagen.