Vera Was Here

 01 september 2025

Accelerator presenterar grupputställningen Vera Was Here med verk av Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox och Dala Nasser. Utställningens utgångspunkt ligger i relationen mellan linsbaserad media, perception, minne och historieskrivning.

Deltagande konstnärer arbetar på olika sätt med indexikalitet, bildöverföringsprocesser och minnespraktiker bortom kameran. Det vill säga att samla, bevara, arkivera och återge personliga och kollektiva erfarenheter och historier. I vitt skilda abstrakta gestaltningar utforskas kollektivt mytskapande, spekulativ arkeologi, sorgeprocesser, tid och energifält. Verken har kommit till genom processer som präglas av performativitet, förkroppsligad kunskap och närkontakt med materialet det använder. 

Namnet Vera i utställningstiteln syftar inte på en särskild person utan på ordet vera som på latin betyder sann. Det är också en länk till konstnären Bitsy Knox arbete som utgår från det kristna helgonet Veronika vars namn betyder sann bild. Veronika är en kombination av det latinska ordet ”vera”, som betyder sann, och det grekiska ordet ”ikon”, som betyder bild. Titeln Vera Was Here anspelar på handlingen att tagga eller rista in ett namn eller frasen ”Jag var här” i ett material som ett slags minnesmärke över någons närvaro på en plats i en viss tid. Kanske på en bänk i en busskur, vid en sevärdhet eller på en runsten. Att referera till denna gest är också ett försök att koppla titeln till de metoder som återkommer i flera av verken: att göra avtryck i ett material genom gravyr, ristning, frottage och infärgning. 

Det till synes mänskliga i att vilja föreviga sin egen och sin omgivnings existens har särskilt uttryckts genom det fotografiska mediet då det länge bar uppgiften som sanningssägare och vittnesbärare. För femtio år sedan beskrev Susan Sontag, i den tongivande boken Om Fotografi (1970), fotografiets kulturella roll som en beroendeframkallande konsumism i behovet att få verkligheten bekräftad och upplevelsen förstärkt. Indexikalitet var länge fotografiets premiss, det vill säga fotografiets avhängighet till det som fotograferas och bilden som löfte att motivet framför linsen har existerat.  Den här premissen är dock sedan länge överspelad i vår samtid av artificiell intelligens och deepfakes.

I utställningen på Accelerator presenteras andra former av den här obrutna länken mellan gestaltning och referent. Verken har kausala band till något som har funnits, har hänt eller händer i nuet. De är inte låsta till en temporalitet även om de är förankrade i en dåtid – utan fortsätter att animeras i rummet. Utställningens konstnärer uppehåller sig inte vid originalmotivet eller representationen av det, utan rör sig i glappet i den indexikala relationen. I utforskandet av överföringsprocesser och intermediära material finns en hyllning till slumpen och kroppens sensoriska bredd.

Läs mer om konstnärerna här >>