Parthenonfrisen kan få återvända till Grekland



Spara som favorit

Debatten om Parthenonfrisen har blivit en av världens mest kända. Nu har för första gången British museum bekräftat att man inlett ”konstruktiva samtal” med Grekland om återlämnandet av det 2500 år kulturarvet, rapporterar bland annat The Guardian

I december 2022 meddelade den grekiska regeringen att hemliga samtal pågick med British museum om skulpturerna, som en är en del av Parthenontemplet på Akropolisklippan i Aten. George Osborne, museets ordförande, hade även haft möten med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, enligt The Times.

Något som British museum nu bekräftar.

”Vi har offentligt sagt att vi aktivt söker ett nytt Parthenon-partnerskap med våra vänner i Grekland och när vi går in i ett nytt år pågår konstruktiva diskussioner”, skriver museet i ett uttalande.

Enligt David Elliott, tidigare museichef på Moderna museet i Stockholm och konsthistoriker, är Parthenonfrisen en viktig del av Greklands historia. Han tycker även att beskedet från British museum är anmärkningsvärt då det avviker drastiskt från tidigare hållning.

– Det verkar markera ett skifte och är en u-sväng från George Osbornes tidigare inställning.

Elliott lyfter även det att debatten som förts blivit fundamental i diskussionen om museers roll i samhället och dess relation till länder som historiskt sett kränkts.

Grekland har under lång tid insisterat att frisen ska återlämnas, dock ser det inte ut att bli något permanent i fall frisen skulle återlämnas. British museum står fast vi att det i sådana fall endast skulle handla om utlåning.

Lagen ”British museum act” hindrar nämligen museet från att återlämna något ur sin samling permanent, något som brittiska premiärministern Rishi Sunak meddelat inte planeras att ändras.

Templet Parthenon uppfördes på 400-talet före Kristus och tillägnades Athena, men omvandlades under tidens gång först till en kyrka och på 1400-talet till en moské, efter att Aten erövrats av det Osmanska riket. Stora delar av Parthenon raserades i en explosion 1687 när den svensk-tyske fältmarskalken Otto Wilhelm Königsmarck – då i venetiansk tjänst – lät sitt artilleri beskjuta byggnaden, som de belägrade osmanerna använde som krutlager.

Templet plundrades och förlorade sin religiösa funktion. Det var den brittiske Lord Elgin, en dåtida diplomat, som år 1832 monterade ner en hel del skulpturer ock konstverk från Parthenon och tog med dig hem till England där de har varit i British Museums ägo.   

Många av det rikt dekorerade templets skulpturer har under åren hamnat på museum runt om i världen och Grekland har sedan början av 1900-talet försökt få tillbaka dem.

Även påve Franciskus ska återbörda tre stycken 2 500 år gamla marmorfragment från det stora templet Parthenon på Akropolis i Aten, meddelar Vatikanen.

Vatikanen skriver att påven har beslutat att "donera" fragmenten till den ortodoxa ärkebiskopen i Aten som "ett konkret tecken" på hans vilja att bygga band mellan olika religioner.

Greklands kulturdepartementet säger i ett uttalande att man välkomnar det och uppskattar påvens "broderliga gest" mot den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Fragmenten avbildar tre huvuden. Ett föreställer huvudet av en av hästarna som drog gudinnan Athenas vagn, ett av en ung pojke och ett av en skäggig man.

(Källa GUARDIAN/TIMES/DN/TT/

Bild: En ung pojkes huvud, ett av Vatikanens marmorfragment som ska återbördas till Grekland och templet Parthenon på Akropolis i Aten. Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT