TATOO - Berättelser i bläck från Medelhavet

Albanske George Costentenus (född 1833), den "Tatuerade grekiske prinsen", var en berömd cirkusartist som var tatuerad över hela kroppen. Han påstod att han, under sitt äventyrliga liv, hade blivit kidnappad och tatuerad mot sin vilja. Porträtt av Carl He

19 maj 2025

I tusentals år har människor i olika kulturer tatuerat sig och idag hör svenskarna till de mest tatuerade folken i världen. Medelhavsmuseets nya utställning Tattoo – berättelser i bläck från Medelhavet skildrar tatueringskonstens långa, mångsidiga historia. Här följs bläckets resa från antikens ritualer till dagens personliga uttryck.

Mélissa Pizović (född 1991), en tatuerare baserad i Paris, håller Sicanje-traditionen vid liv. Mélissas tatueringsstil är inspirerad av traditionella symboler från Kroatien och Bosnien-Hercegovina med “stick and poke”, en handtatueringsteknik utan elektriska maskiner. ”Jag känner mig kopplad till mina rötter när jag gör tatueringar. Min pappa är från Dubrovnik (Kroatien) och mina farföräldrar från Gacko och Bileća (Bosnien)”.

Att dekorera sin kropp med bläck är inget nytt fenomen, tatueringar har förekommit i Medelhavsregionen sedan antikens kulturer. Ismannen Ötzi - som levde för över 5000 år sedan - kan vara tatueringskonsten tidigaste företrädare med sina 61 tatueringar. Motiv har hittats på mumifierade kroppar från det forntida Egypten. I Jerusalem tatuerade kristna pilgrimer sig och där finns också världens äldsta tatueringsstudio.

Tattoo är en utställning från Milano med tillägg ur de samlingar Världskulturmuseerna förvaltar. Här utforskas hur tatueringars betydelser har förändrats i Medelhavsregionen. Genom historien har många människor valt att bli tatuerade för skydd, identitet, skönhet, tro eller för att fira övergångsriter. Andra har blivit tvångstatuerade och bär permanenta, stigmatiserande symboler som straff.

I Tattoo visas historiska föremål tillsammans med fotografi som skildrar tatueringskonst från Medelhavsregionen. En nytagen, svensk fotoserie porträtterar personer med tatueringar kopplade till personliga upplevelser, platser och kulturer runt Medelhavet.

- När människor i dag väljer att bära sina förfäders tatueringar, bär de också på deras berättelser, säger Rani Kasapi som är chef för avdelningen innehåll & lärande vid Världskulturmuseerna. Tatueringarna blir därmed starka uttryck för identitet, tillhörighet och minne. Genom dessa kroppsliga symboler får vi nya perspektiv på historien, och utställningen skapar en levande koppling mellan dåtid och vår samtid i Sverige.

Idag är tatueraryrket ett etablerat hantverksyrke där utövare kan få gesäll- och mästarbrev. I utställningen intervjuas banbrytande personer inom den svenska tatueringsscenen. Heidi Hay är den första kvinnliga tatueraren i landet och ordförande för SRT, Sveriges registrerade tatuerare. Valter Afrachte som driver Doc Forests studio, den första tatueringsstudion i Sverige, och Sara Swanson har startat StaDemonia, den första queera studion.

Tattoo är kurerad av Luisa Gnecchi Ruscone och Guido Guerzoni och producerad av 24 Ore Cultura för Museo delle Culture di Milano, Italien

Kvinnofiguriner från Egypten (2000 - 1600 f.Kr) var populära offer till gudinnan Hathor, ofta tillsammans med böner för barn och fruktsamhet. Figurinerna bär mönster som påminner om de tatuerade prickar som finns på mumifierade kvinnokroppar från samma tidsperiod.