Armémuseum har funnits i 147 år, räknat från när det öppnade under namnet Artillerimuseum år 1879. År 1943 bytte museet namn till det nuvarande Armémuseum. På den plats som Armémuseet ligger idag har de funnits sedan öppnandet år 1879. Dock har bygganden byggts om i flera omgångar.
1932 stängde Artillerimuseum för ombyggnad och öppnade elva år senare med det nya namnet Armémuseum. 1963 fick museet tillgång till hela bygganden och då kunde utställningarna växa sig fler och större.
Statens Fastighetsverk (SFV) bildades vid årsskiftet 1993 (då det bröts ut ur Byggnadsstyrelsen) och tog då över förvaltningen av statliga fastigheter, inklusive byggnaderna på Artillerigården. Sedan årsskiftet ingår själva Armémuseum i myndigheten Statens museer för maritim- transport- och försvarshistoria.
Men i april (2026) sade, Statens fastighetsverk sade upp Armémuseums hyreskontrakt och aviserade att man skulle höja hyran med 60 procent (!).
Till Magasin K sade då museets chef Fabian Arnlund att han var förvånad, eftersom ett nytt kontrakt bara förhandlats tre år tidigare, och att han ville att hyresnämnden skulle ta upp fallet.
Höjningen motsvarar en ökad hyreskostnad på cirka åtta miljoner kronor per år, utöver de cirka 14 miljoner kronor som museet betalar i dag.
Anna Troberg, ordförande DIK, menar att läget är akut och att regeringen och den nya riksdagen omedelbart måste ta tag i frågan om museernas hyror.
– Medelhavsmuseet, Östasiatiska och nu även Armémuseum. Konsekvenserna av de orimliga hyrorna är enorma. Unikt kulturarv riskerar att förstöras, expertkompetens går förlorad och allmänhetens tillgång till sin historia kapas, säger Anna Troberg till Magasin K, och fortsätter:
– Det som nu sker har skett med politikens goda vilja. Man har låtit staten leka marknad och inte ens reagerat när Statens Fastighetsverk övernitiskt sprängt avkastningsmålen med över 20 procent och samlat miljarder på hög. Nu krävs ett akut stödpaket för museerna. Dessutom behöver systemet byggas om från grunden.
Enligt Lars Amréus, på Armémuseum, har det länge varit känt att Armémuseums utställningar behöver förnyas och att det finns ett renoveringsbehov. Men anledningen till att ledningen nu väljer att stänga är att man ser behovet av ändamålsenliga, framförallt större, lokaler.
– Det behövs någonting nytt, så enkelt är det. Lokalerna är fantastiska och ståtliga på många sätt och ligger mitt i stan, men de sätter sådana begräsningar att vi ser att vi vill hitta en ny lokalisering. Det är stora döda ytor, trapphallar, det är svårt med logistiken och besöksflöden.
Dock har Armémuseum ständigt provat att utveckla sin verksamhet på flera sett under åren och så sent som den 10 mars 2026 lanserade de ett helt nytt koncept: Testsalongen – en öppen plats för olika perspektiv, prövande och det goda samtalet.
Då sade Fabian Arnheim följande om den nya satsningen:
– Armémuseums utställningar är 26 år gamla och museet står nu inför en förnyelse. Samtidigt lever vi i en tid som präglas av oro, osäkerhet och ett behov av sammanhang. Med Testsalongen vill vi fånga upp de frågorna och bjuda in till dialog om vad ett förnyat Armémuseum ska vara.
Men nu klarar alltså museet inte av att fortsätta sin verksamhet i de anrika lokalerna där de huserat sedan 1800-talet utan önskar antingen bygga en helt ny byggnad, någonstans eller finna en ändamålsenlig lokal på annan plats.
Exakt varför SFV måste höja hyrorna för statens egna museer är inte helt klarlagt, förutom att de hänvisar till att de måste ta ut "marknadshyror". Vem som på marknaden har inkommit med önskemål om att få betala en årlig hyra på 14 miljoner för byggnaden är, inte enligt vad vi erfar, offentlig information.
Eventuellt kommer denna strategi med att ta ut höga hyror för statens museer förändras vid nästa mandatperiod.
Testsalongen på Armémuseum under uppbyggnad. Fotograf/Källa: Anna Drvnik, Armémuseum/SMMTF
