Ingen snabb sak att öka privat kulturstöd

Mer privata pengar till kulturen är en hjärtefråga för kulturministern som nu tar emot rapporten "Privat kulturfinansiering. Hinder, möjligheter och konsekvenser" från Myndigheten för kulturanalys. Här presenteras inga enkla lösningar. I uppdraget från kulturministern ingick att ta hänsyn till kulturpolitiska mål som konstens oberoende och breddat deltagande i kulturlivet.

- Om man vill undvika negativa konsekvenser för de kulturpolitiska målen behövs långsiktighet och olika typer av åtgärder, säger Pelle Amberntsson, utredare och analytiker.

I dag är hushållen kulturlivets största privata finansiär – de bidrar i med nästan lika mycket kulturpengar som staten. Kultursponsringen från bland annat företag ser däremot ut att minska. Kulturverksamheterna har svårt att uppfylla kravet på motprestation motsvarande den givna summan, något som idrotten löser genom att upplåta stor plats för reklam, vilket är svårt för museer och teatrar.

- Företagen får också mer påstötningar från idrotten än från kulturen.

Mer pengar

En ökad projektifiering av kulturlivet och risker för styrning av innehåll tillhör farhågorna med ökad privat finansiering. I de intervjuer med kulturverksamheter som utredarna gjort välkomnas ändå i regel mer privata pengar, frågan är bara hur det ska gå till?

- Det man ser som ett hinder är att man inte har så mycket erfarenhet. Man frågar sig också hur man ska ha resurser och tid att arbeta med detta och undrar ibland vad man ska nedprioritera i stället?

Särskilda kulturmäklare som kontaktförmedlare är exempel på möjlig åtgärd – hur dessa ska finansieras är en annan fråga.

- Om det offentliga vill ta initiativ till det, blir det ju via offentlig finansiering. Detta belastar i så fall kulturbudgeten, vilket gör att annat kan behöva nedprioriteras. Här behöver politiken väga olika insatser för kulturlivet mot varandra.

Viktigt

Ekonomiska incitament som ändrade skatteregler kan också bidra till ökad privat finansiering men behöver enligt rapporten kombineras med andra åtgärder. Kulturanalys argumenterar för ökad kunskap om kultur, inklusive en stärkning av de estetiska ämnena i skolan – det skulle signalera att kultur är viktigt.

- Den arena där alla har möjlighet att möta kultur på lika villkor är fortfarande utbildningssystemet. Men det är naturligtvis en långsiktig åtgärd. Erika Josefsson/TT