- Årets mest omskrivna tavla: "Batavernas trohetsed till Claudius Civilis" (1661–1662) av Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606–1669) ägs av Konstakademien men har hängt på Nationalmuseum sedan 1864.
Under hösten har framtiden för Rembrandts sista målning Batavernas trohetsed till Claudius Civilis orsakat en storm i den svenska konstdebatten och tavlans öde är ännu ovisst. Nu har Östergötlands museum lämnat in en formell ansökan till Konstakademien om inlån/deposition av verket.
Möjligheten har uppstått genom frikostiga medel från en konstintresserad företagare, vars önskan är att verket ska kunna vara kvar i Sverige och samtidigt nå en publik utanför Stockholm.
– Östergötlands museums vision är ”kunskapsupplevelser som överraskar” och vi är säkra på att det koncept vi tagit fram för att visa verket kommer att erbjuda våra besökare överraskningar. Det är få konstnärer som är så kända som Rembrandt och Batavernas trohetsed tillhör definitivt ett av de allra mest kända verken bland de konstskatter som finns i Sverige. Att få möjligheten att visa detta verk i Östergötland skulle betyda mycket för oss som länsmuseum, säger museichef Olof Hermelin.
Östergötlands museum har arbetat fram en tredelad projektidé kopplad till en utställning av Batavernas trohetsed, med syfte att sätta verket i nya sammanhang och ge fler perspektiv på den berömda målningen och kopplingarna mellan den historiska kontexten och vår samtid. Projektet resulterar i tre olika utställningar med teman som skildrar betraktaren, beställarna och skaparna.
Östergötlands museum har arbetat fram en tredelad projektidé kopplad till en utställning av Batavernas trohetsed, med syfte att sätta verket i nya sammanhang och ge fler perspektiv på den berömda målningen och kopplingarna mellan den historiska kontexten och vår samtid. Projektet resulterar i tre olika utställningar med teman som skildrar betraktaren, beställarna och skaparna.
Den andra projektdelen har Rembrandt-tavlan och dess ursprungliga tänkta funktion i centrum och ställer frågor om konst som ett medel för att stärka den nationella identiteten. Här utforskas dynamiken mellan den offentliga beställaren och den konstnärliga friheten – då och nu – vilket öppnar för ett samtal om dagens svenska kulturpolitik och diskussionen kring armlängds avstånd.
I den sista delen tar Östergötlands museum rollen som Amsterdams rådhus och bjuder in ett antal yrkesverksamma konstnärer till ett residens under utställningsperioden av Batavernas trohetsed. Efter en inledande forskningsmånad på plats i Linköping – med tillgång till de kunskaper länsmuseet besitter inom kulturarv, kulturhistoria, arkiv och arkeologi – ska konstnärerna producera nya verk i dialog med Rembrandt-tavlan.
– Under utställningen och residenset kommer vi även att bjuda in vår verksamhet Ung Konst Öst, där de unga regionala konstnärerna får arbeta med samma frågor som residenskonstnärerna. Vi planerar exempelvis besök på Konstakademien och Nationalmuseum för att titta på andra konsthistoriska spår, och för workshops där vi lyfter frågor kring samtida förtryck och hur konsten kan användas som en plattform för motstånd, säger Gabriela Huk, avdelningschef för Publik och lärande på Östergötlands museum.
Om låneansökan möts av ett positivt gensvar kommer Batavernas trohetsed till Claudius Civilis att ställas ut i museets Galleri Wåghals, som har säkerhetsklass 3+ och optimala förhållanden avseende temperatur, luftfuktighet och belysning.
– Vi tror att en samverkan både är utvecklande och genererar nya möjligheter – särskilt intressant är den gränsöverskridande samverkan som kan skapas mellan en akademi, ett statligt museum och ett regionalt museum. Vi ser framför oss ett öppet långsiktigt samarbete där alla parter utifrån sina förutsättningar kan bidra och att detta i sig resulterar i att vi kompletterar varandra. Om vår förfrågan beviljas får denna dialog fördjupas och inkluderas i de olika projekten, säger Olof Hermelin, museichef på Östergötlands museum.
Fotnot:
Östergötlands museum utsågs till Årets Museum 2023.
Bakom utmärkelsen Årets museum står Sveriges Museer och svenska ICOM (International Council of Museums) som årligen utser ett museum som erhåller titeln Årets Museum.
Motiveringen för Östergötlands museum löd:
”Utifrån storslagna visioner, vibrerande arbetsglädje och med inspirerande mod har detta museum ömsat skinn och trätt in i 2020-talet i en helt ny skepnad. En nyrenoverad byggnad där kärleken till ursprunget har kombinerats med en intresseskapande formgivning där färg och form bär på underliggande budskap. Ambition om att vara en mötesplats för alla vägleds av kärnvärden som modigt, medvetet, reflekterande och inspirerande och det står snabbt klart att förändringsresan bara har börjat. Samarbeten sker med såväl akademin som med ideell och offentlig sektor. Genom ett nyfiket och lyhört förhållningssätt till ständiga förbättringar jobbar museet medvetet för att uppnå visionen om att erbjuda ”kunskapsupplevelser som överraskar.”
