RECENSION: Flare-Up av Goldin+Senneby på Accelerator

Goldin+Senneby har kokat ihop en ny utställning på Accelerator. Bokstavligen.


Spara som favorit

 20 mars 2025

RECENSION:
Goldin+Senneby - Flare-Up.
Accelerator, Stockholm Universitets konsthall.
8 mars- 15 juni 2025.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

-----------------------------------------------------------------------------

 

På Instagram har jag sett kåda kokas i stora kastruller och det ser ut som det likljudande (men väsensskilda) kola. I likhet med kola har kåda en klibbig textur, men det har en viktigare funktion än att tillfredsställa människans sötsug. Kåda fungerar som trädens immunsystem och när den skadegörande insekten granbarkborre angriper träd sprutas den klibbiga vätskan ut i försvar. Denna förunderliga naturprocess har fått inspirera utställningen Flare-Up där besökaren ställs mot granbarkborrens livsöde.

 


Installationsvy av den första utställningssalen. I bilden syns Goldin+Sennebys Blånadsramp (2025) och Kådasjö (2025). Foto: Jean-Baptiste Béranger

Kampen mellan människa och natur, granbarkborre och träd, iscensätts i det första utställningsrummet som påminner om en tropisk regnskog. Den kokta kådan har hällts på golvet för att bilda Kådasjö (2025), och över sjön löper verket Blånadsramp (2025). Det är med en barnslig entusiasm som jag rusar över rampen och lutar mig mot räcket för att titta närmare på kådan. Flotta lager omsluter varandra, bubblar och krackelerar i en glasklar skärpa. När sträcker ut telefonen för att fånga synen på bild ropar en vakt ängsligt “please do no drop anything – otherwise we have a bad situation”. Uppmaningen påminner mig om min underlägsenhet mot naturen, krymper mitt ego och jag backar.

 

När jag först läste om utställningen hade jag lite svårt att förstå hur allt hänger ihop och hur immunitet, träd, kåda och granbarkbankborre är relevant för mig, men när jag står framför kolasjön blir det väldigt uppenbart. Kalla mig ytlig, men jag dras till det vackra, estetiska och goda. Här finns det i överflöd. 


För vad är en bild gentemot verkligheten egentligen? Utställningen Flare-Up behöver upplevas, kännas och höras på plats. Förutom den sagolika syn som installationen uppvisar så doftar rummet av virke. Blånadsramp är tillverkad av barkborrsfällda granar och är ett slags återskapande av insektens gångbildning. Granbarkborrar – som lever, borrar och fortplantar sig i träd – för med sig blånadsvamp som orsakar blåa missfärgningar, vilket sänker värdet på veden. Det är alltså inte bara trädet som faller offer för denna egendomliga insekt, utan också skogsindustrin. Genom rampen införlivas det blå virket och det blir vackert.

 


Goldin+Senneby, Lego Pedometer Cheating Machines (2019). Foto: Julia Swärd

 

Kritiken mot kapitalismen får även gehör i Lego Pedometer Cheating Machines (2019) som påminner om syrsor genom sin sång och rörelse. Maskiner ansluter till telefonen och fungerar som “stegfuskare”. Konstruktionen är baserad på youtubeklipp från USA där patienter behöver rapportera sin rörelseaktivitet till sjukförsäkringsbolagen för att få tillgång till vård. De fyrbenta maskinerna är utspridda i utställningen, förföljer en genom rummen och ekar av företagens makt och vinstintresse.

Berättandet är starkt och löper lika starkt genom utställningens gång. Jag imponeras av hur väluttänkt utställningen är, och hur varje enskilt konstverk är intressant både materiellt och konceptuellt. Det är det som är Goldin+Sennebys styrka – att omvandla forskning till effektfulla konstverk som inte bara är “intellektuella” (fnys) utan också finurliga i sin form. Det är spännande att titta på, vilket gör att man också vill fördjupa sig i tanken bakom det, och när man gör det får man ut så mycket mer av konsten. När jag först läste om utställningen hade jag lite svårt att förstå hur allt hänger ihop och hur immunitet, träd, kåda och granbarkbankborre är relevant för mig, men när jag står framför kolasjön blir det väldigt uppenbart. Kalla mig ytlig, men jag dras till det vackra, estetiska och goda. Här finns det i överflöd. 

 


Installationsvy av den tredje utställningssalen. I bilden syns Feromonfällor (2025). Foto: Julia Swärd


Julia Swärd läser kandidatprogrammet i konstvetenskap vid Stockholm Universitet sedan hösten 2021 och efter examen våren 2025 planerar att ta Master i London. 
Läs mer av Jula Swärd >>

 

 

Textila konsten växer på ny utställning

RECENSION:Det ska växa – textila uttryck som offentlig konstGrupputställningStatens Konstråd, Stockholm (Skeppsholmen)Ö…

 20 september 2024

Julia Swärd

RECENSION: Master of Couture – Azzedine Alaïa på Sve...

RECENSION: Master of Couture – Azzedine Alaïa, Sven-Harrys Konstmuseum, 10 oktober - 16 februari 2025. Detta är en rec…

 16 oktober 2024

Julia Swärd