Konstnären Peter Frie är trippelt aktuell med utställningar världen över samt i Sverige på Nationalmuseum där han medverkar i utställningen Trädgården - konst och natur under sex sekler. Konstguidens Malin Ebbing imponeras av Fries patinerade bronsskulpturer i form av uttrycksfulla träd samt hans vigorösa måleri – vars motiv ständigt återkommer till fiktiva drömlandskap.
Det är andra gången jag intervjuar Peter Frie (f. 1947) och precis som förra gången så slås jag av hur otroligt flitig han är. Outtröttlig. Lever som i ett med konsten - där all ledig tid verkar spenderas i ateljén. När vi pratats vid har han precis kommit hem från USA, där grupputställningen Forest of Dreams precis öppnat på Frederik Meijer Foundation. I den utställningen visas en av hans allra första skulpturer Felled Tree i sällskap med verk av fjorton andra konstnärer, bland dem Ai Weiweis träd Iron Root, Nick Caves A mal gam samt flera skulpturer och teckningar av Louise Bourgeois.
- Titeln till Felled Tree som visas nu i USA syftar på att jag fällde trädet, det har alltså inte ramlat. Året var 2015 och jag hade precis börjat experimentera med skulptur och det var från början tänkt att vara ett stående träd, men jag var lite osäker på hur jag ville ha det och därför så dök den här idén upp om att kapa det och se vad som händer. Felled Tree är gjort i patinerad brons, i Ai Weiweis fall så gjuter han sina skulpturer i stål, så de rostar ju. Så de är inte patinerade utan det är vanlig skär och ren rost i ytskiktet. Roxy Paine, som också är med på utställningen gör till exempel sina verk i rostfritt stål, så att det blir superblankt, vilket resulterar i en helt annan finish, berättar Peter när jag fångar honom per telefon.
Aktuell även i Sverige
En annan prestigefull grupputställning som Peter Frie medverkar i är Trädgården på Nationalmuseum, där Frie och Emma Helle visas tillsammans med verk av Claude Monet inlånade från Musée d´Orsay i Paris samt målningar från bland andra Rembrandt, Renoir och Carl Larsson.
- Det är sex eller sju träd i lite olika storlekar som är valda av den förra museichefen Susanna Petterson. Hon kom till min ateljé och valde ut dem hon ville ha. Hon hade sett dem tidigare i både Stockholm och på Galleri Forsblom i Finland och kände väl till mitt konstnärskap.
- Mina saker är tidlösa skulle jag säga, de är gjorda i dag, men de skulle lika gärna kunna vara gjorda för 100 år sedan. Jag följer ju inte direkt några tidsmarkeringar i mitt konstnärskap, säger Peter.
I utställningen på Nationalmuseum så är dina träd placerade precis framför Monets målningar, visste du från början att de skulle visas så?
- Nej, men hela utställningens tema är trädgård, så då är det klart att träden bli viktiga. Utställningen håller på fram tills februari 2024, så då har det varit där i ett helt år. Utställningen i USA slutar precis samtidigt, så det kommer kännas konstigt sen när man inte har några träd alls ute på vift.
Magnus Olausson, curator för utställning Trädgården på Nationalmuseum om Peter Frie:
- När jag ser Fries bronsträd, som egentligen är en variation på ett motiv i hans måleri, så associerar jag det lite fritt till det som förekommer i trädgårdskonsten – nämligen den artificiella trädgården. Då närmast ett inslag som fanns i Versailles med ett stort träd gjutet i brons från slutet på 1600-talet, ur vilket det sprutade vatten.
- Det var det som slog mig när jag först såg Fries väldigt individuella skapelser. Ett annat modernare exempel på just den artificiella trädgården är bröderna Jan och Joël Martells kubistiska träd gjutet i betong, vilket ställdes ut i Paris 1925 - vilket man kan säga är motsatsen till Peter Fries väldigt måleriska träd, men det var också en skulptur i en trädgård. Ett tredje, samtida exempel som man kan peka på är den italienska konstnären Giuseppe Penone, som har gjutit av ett helt träd i brons som fallit omkull med rötterna i luften i Tuilerieträdgården i Paris, säger Magnus Olausson
Installationsbild från grupputställningen Forest of Dreams i förgrunden Ai Weiweis Iron Root
Genombrott med fiktiva landskap
Frie slog igenom i slutet på 1990-talet på Lars Bohmans Gallery i Stockholm och de flesta associerar honom nog främst med hans landskapsmåleri. Fiktiva landskap, där motiven målas upp direkt på duken och där kompositionen tar form snarare efter en känsla eller ett minnesfragment än en direkt spegling av specifika naturvyer.
Alla motiv är olika, men trots det så finns det en distinkt känsla av Peter Frie i varje penseldrag. Hur han lyckas bygga upp den där magnifika dragningskraften kring varje träd och moln. En slags fluffig, rund volym över såväl trädkronor som molnformationer som är svår att motstå.
- Jag har ägnat mig åt måleriet i flera decennier och plötsligt en dag så kände jag att träden i mina målningar ville komma ut i det fysiska rummet. Jag hade aldrig arbetat med skulptur förut och började experimentera tillsammans med ett lokalt gjuteri, i närheten av där vi bor i Thailand på vintrarna. Initialt så började jag komponera modellerna i gips eller lera, men jag har kommit fram till att flytande vax är absolut bäst. Smält vax kan man nämligen forma under tiden det stelnar. Jag har faktiskt ett bensinfat fullt med flytande vax som ständigt står under värme här i ateljén och lite då och då känner jag att nu är det kanske dags att göra ett nytt träd och då går jag bara bort till tunnan och tar en slurk och formar ett träd, säger han och skrattar.
Förutom Forest of Dreams och Trädgården på Nationalmuseum så är Peter även aktuell med en pågående utställning på New Art Centre i Roche Courts skulpturpark i England, där såväl måleri som en av hans större skulpturer Big Yamutree, i patinerad brons och rostfritt stål från 2016 visas fram till slutet av november.
- Det är en privat konsthall och skulpturpark och märkligt nog så är det ungefär samma namn som visas i skulpturparken på Frederik Meijer Foundation i USA. Bland dem stjärnor som Henry Moore, Gormley och Anthony Caro. På utställningen i England har jag med två stora träd i trädgården och sen visas målningar och mindre skulpturer i den avdelningen av Roche Court som kallas Artist Design House, berättar Peter.
Peter Frie, Felled Tree en del av grupputställningen Forest of Dreams på Frederik Meijer Foundation.
Är dina skulpturer baserade på någon speciell typ av lövträd eller är de helt och hållet fiktiva?
- Mina träd är helt fiktiva, men visst det är de träd jag noterar som jag sedan gör. Jag har ju bott i en granskog, så jag har kanske fått nog av den. Så därför blir det lite av en aha-upplevelse när man får se ett träd ute på en åker. Ekar tycker jag exempelvis är vackra. De är svårslagna. Enar är också fina, ett vindpinat en-träd har jag målat några gånger.
Tänker du att det är samma träd som är med i dina målningar och i dina skulpturer?
- Mina målningar innehåller ju inte någonting annat än himmel, mark och så några träd. Det är som med det där liggande, fallna trädet som ville fällas, som sa till mig ”prova att fäll mig så får vi se vad som händer”. På samma sätt så ville de där träden komma ut ur mina målningar, de ville vara tredimensionella och var trötta att bara vara på en platt duk tror jag.
Vad arbetar du på just nu?
- Jag håller på med att förbereda en utställning till kryptan i Lunds Domkyrka.
Storslagna Peter Frie. Finns det någon som kan fånga en känsla av ett träd eller moln som han? Efter att ha spenderat flera år i Köpenhamn, Frankrike, Berlin samt mellersta Sverige är han sedan fyra decennier baserad i Båstad – och visst finns det en hel del i hans motivvärld som får en att tänka på just Skåne. Tydliga, svepande penseldrag över öppna slätter, storartade himlar -vilka ofta intar en stor plats på duken i en magnifik ljussättning som sätter fantasin i rörelse.
TRÄDGÅRDEN – KONST OCH NATUR UNDER SEX SEKLER
NATIONALMUSEUM
Visas fram till 7 januari 2024
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna artikel är skriven av fristående skribent. Skribenten svarar för åsikter i texten.
