Bo Madestrands 5 bästa - hösten 2022



Spara som favorit

Höstens 5 bästa!

Bo Madestrand listar sina egna personliga tips på vad man inte ska missa denna höst

 

NUMMER 1: 

Utställning
Hans Gedda: Nära ögat
Fotografiska
Visas till och med 22/1 2023
www.fotografiska.com

Bild: Tove Jansson och Nelson Mandela. Bägge fotograferade av Hans Gedda. Aktuell på Fotografiska i Stockholm.  ©Hans Gedda

Enligt en fotografisk konvention är bilder på personer som blundar misslyckade.  Ögonen ses ju allmänt som själens spegel, och den som inte tittar tillbaks på åskådaren betraktas som stängd och sluten. Ingen har gjort så mycket för att motbevisa den idén som Hans Gedda. Några av hans starkaste porträtt föreställer människor med stängda ögon, från Nelson Mandela till Ingemar Stenmark. 

I höst visar Fotografiska i Stockholm en större utställning med Geddas mest kända verk, med porträtt på välbekanta personer som Astrid Lindgren, Cornelis Vreeswijk, drottning Silvia, Ingmar Bergman och många fler. Det är förstås ett ypperligt tillfälle att lära känna en av landets främsta porträttfotografer. Vid sidan av kändisarna har Gedda också skapat starka bildserier av cirkusartister, raggare och strippor på Kiviks marknad. Här finns en stark empati och närvaro, samtidigt som bilderna är exakt komponerade i stunden.

I utställningen visas också många av de stilleben som den nu 80-åriga Gedda skapat hemma i studion i Flen. Med sina många dödskallar för de tankarna till den klassiska vanitas-traditionen, men här finns också referenser till dadaisternas collage och skulptören Jean Tinguelys skrotverk.

Det är bara att ta sig till Fotografiska – med vidöppna ögon.

 

 

NUMMER 2:

Bok
Claes Britton: Pontus Hultén – den moderna konstens anförare
Albert Bonniers förlag
www.albertbonniersforlag.se

Claes Britton Pontus Hulten

Var Pontus Hultén konsthistoriens första curator? Efter att man läst Claes Brittons monumentala biografi över den legendariska museimannen ligger den slutsatsen nära till hands. Som första chef för Moderna museet i Stockholm skapade Hultén genreöverskridande utställningar, där grafisk design, film, antropologi och politik var lika viktiga beståndsdelar som konsten själv.

Han var den första som presenterade amerikansk popkonst för en större publik utanför New Yorks galleriscen, och var också en av de första som lyfte dadaisten Marcel Duchamp som en viktig föregångare för senare tiders konceptkonst. Som chef först på Moderna museet, senare på Centre Pompidou i Paris och därefter bland annat på MOCA i Los Angeles var han en av vår tids främsta ledarfigurer på den internationella konstscenen.

Men han var inte okomplicerad. Som Britton beskriver det var Hultén mest till freds när han fick umgås med konstnärer, helst i sin segelbåt. Hela den kommersiella konstvärlden, med dess bilhandlarlika gallerister och konservativa styrelser, gjorde honom mest förbannad och svår att jobba med. Att han emellanåt drack för mycket och hade ett omvittnat hetsigt temperament gjorde förstås inte saken lättare.

Lägg till det den skandal som briserade efter hans död, när det uppdagades att Hultén sålt så kallade Brillo-boxar av Andy Warhol som egentligen var avsedda som rekvisita för mångmiljonbelopp, så är det kanske inte så konstigt att Hulténs eftermäle solkats.

Med sin bok lyfter Claes Britton upp Hultén i helhetsfigur, på gott och ont. På köpet får man en vindlande konsthistorisk lektion – från dadaism till popkonst.

 

 

NUMMER 3:

Utställning
Nan Goldin: This will not end well
Moderna Museet
Visas 29/10 till 26/2 2023
www.modernamuseet.se

Nan_Goldin_picnic-on-the-esplanade-boston-1973

Bild: Nan Goldin, Picnic on the esplanade, Boston 1973. Aktuell på Moderna Museet hösten 2022

Med boken och bildspelet ”The ballad of sexual dependency” skapade den amerikanska fotografen Nan Goldin skola i genren självutlämnande skildringar av ett liv på marginalen. Jag såg själv serien som rasslande diabildsvisning på gamla Moderna museet hösten 1993, och fascinerades av de på en gång ömsinta och brutala bilderna.

Diabilderna ackompanjerades av ett soundtrack med musik av bland andra Velvet Underground, James Brown och Nina Simone, vilket förstärkte den dekadenta New York-känslan. Bildserien innebar ett stort genombrott för Goldin, som sedan dess räknas som en av de stora bildskaparna i tvärsnittet mellan dokumentär- och konstfotografi. Några år senare släpptes boken ”I’ll be your mirror”, där Goldin åter följer åtråns och begärets snåriga vägar i gryniga, färgstarka snapshots från barer, klubbar, badrum och sovrum i olika storstäder.

Nu i höst återkommer Goldin till Moderna museet, denna gång med en retrospektiv utställning som samlar bildspel och videoverk från hennes drygt 30-åriga karriär. Till utställningen har arkitekten Hala Wardé skapat en rumslig installation för varje verk, som tillsammans ska skapa ”en stad av bildspel”.

 

 

NUMMER 4:

Utställning
Glasstress: Venetianskt glas i dag
Millesgården
Visas till och med 29/1 2023
www.millesgarden.se

Millesgården

Bild: Ai Weiwei, Black Chandelier, 2018. + Vik Muniz, Individual. Foto: Francesco Allegretto

På ön Murano i Venedig tillverkas världens mest kända glasobjekt – ofta kitschiga, pråliga lampor och vaser i starka färger med snirkliga former. Hantverkskunnandet är på topp, men estetiken övertygar inte alltid.

Men vad händer om man låter konstnärer arbeta i de legendariska hyttorna? Det är utgångspunkten för projektet Glasstress, som samlar några av världens mest kända konstnärer.

På Millesgården visas i höst ett hundratal verk av några av de samtida formgivare och konstnärer som knutits till projektet på glasbruket Berengo. Bruket grundades av Adriano Berengo så sent som 1989, och kan därmed förhålla sig fritt till traditionen på ön.

Här finns bland annat en takkrona av den kinesiska dissidenten Ai Weiwei, en svart praktpjäs med dödskallar och skelettdelar. Bland de övriga deltagarna märks bland andra konstnärerna Jaume Plensa, Karen Lamonte och Paul McCarthy. Långt ifrån alla har arbetat med glas tidigare, vilket ofta lett till överraskande och gränsöverskridande objekt. 

 

 

NUMMER 5:

Utställning
Christer Strömholm: Porträtt i Paris
Nationalmuseum
Visas 6/10 till 8/1 2023
www.nationalmuseum.se

Christier Strömholm Nationamuseum

Bild: Christer Strömholm, Alberto Giacometti och Niki de Saint Phalle. Bägge fotograferade i Paris 1960. Nationalmuseum. 

Med sina bilder av transpersoner i 1950-talets Paris tänjde den svenska fotografen Christer Strömholm på dokumentärfotografins gränser. Hans porträtt av Nana och de andra könskorrigerade kvinnorna, ofta prostituerade, var så provocerande att de kunde publiceras i bokform först 1983. I dag hänger de ofta som affischer hemma hos helt vanliga Svenssons. Genom sin skola var Strömholm också en viktig förebild för yngre generationer av fotografer, som senare följt i hans fotspår – inte alltid lika framgångsrikt. Till skillnad från en del av sina epigoner hade Strömholm en empatisk och nyfiken blick, och blev ofta en nära vän till dem han fotograferade.

På Nationalmuseum visas i höst en stor utställning med Strömholms legendariska Parisbilder. Fokus ligger här i första hand på hans porträtt på kända konstnärer och författare som Jean Tinguely, Alberto Giacometti, André Breton med flera. Det utlovas även ett antal tidigare opublicerade fotografier, som sonen Joakim Strömholm tagit fram.

Strömholm (som gick bort 2002) är även aktuell med en utställning på Wanås slott i Skåne. Där visas hans bilder i slottsparken tillsammans med verk av yngre fotografer, som Annika Elisabeth von Hausswolff och Eric Magassa.

(”Var egentligen börjar någonting?”, Wanås, visas till och med 6/11, www.wanaskonst.se)

 

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Läs mer artiklar av Bo Madestrand