Årets första utställningar har öppnat i Stockholm Gallery District

Vi var många som trotsade snålblåsten och stretade ner mot Hudiksvallsgatan när Stockholm Gallery District 12 januari slog upp portarna för det nya konståret - i de sex gallerier som medverkade var stämningen stimmig och luftfuktigheten gick att ta på. Att världskris råder är knappt märkbart i utställningarna som snarare ägnar sig åt filosofiska funderingar - skönt med en paus i eländesrapporteringarna tycker Konstguidens Julia Hjertén.

Störst och kanske vackrast är amerikanska Alyson Shotz The Silent Constellations, två hängande skulpturer i grönskimrande metall vars lätthet och organiskt ormliknande former förändras på fascinerande vis när betraktaren rör sig kring dem. I den här rätt lilla utställningen bestående endast av de två skulpturerna samt fem skimrande verk på veckade papper har Shotz som länge upptagits av ett intresse för rymden, hämtat inspiration från månars omlopp kring planeter.

Karl Dunérs intellektuellt mogna utställning Paraboler på Galleri Duerr står nog för den i sammanhanget mörkaste utställningen både vad gäller färgskala och ämne. De 29 mattsvarta fotografierna och målningarna på aluminium, skulpturerna, ljudskulpturerna och videoverken anspelar på en tragedi av Aischylos om krig, lojalitet och ånger som grävdes fram i arkeologiska utgrävningar i Egypten i slutet av 1800-talet. Det är en utställning som kräver lite mer av besökaren och bör ges lite tid. På den ljusare sidan av utställningsspektrat däremot hittar vi Hendrik Zimmers färgglada och dekorativa abstrakta träsnitt och Alice Máselníkovás figurativa oljemålningar och akvareller, som trots sina absurda drömskildringar - där en hel del oroande aktivitet i Hieronymus Bosch anda pågår - utstrålar livsglädje och hoppfullhet. Båda visas på Berg Gallery om hörnet från Andys Gallery där ytterligare måleri återfinns, om än mindre estetisk och tillrättalagd sådan: Janne Räisänen laborerar med intressant kaos och en del humor i sin utställning Sloanely Ranger.

Ett lika egensinnigt men betydligt mer kontrollerat oljemåleri hittar vi på Cecilia Hillström Gallery i Elin Odentias svävande slutna former med titlar som Madonna och Amnion / Halo. Utförda på rå duk rör sig färgerna från ljusa pasteller till klargult, mörkrött och svart med enstaka inslag av guld och till utställningen har den vita kuben målats i ljusblått. Målningarna tycks utgöra en personlig bearbetning av filosofiska spörsmål kring varandets mystik och livets tillblivelse. Till en början synbart kyliga växer de på betraktaren och är definitivt värda sitt besök. Välrenommerade Galerie Nordenhake som förutom sitt Stockholmsgalleri har filialer i både Berlin och Mexiko city gör aldrig sina besökare besvikna. Nu visar de storskaliga abstrakta paint brush-målningar med meditativa kvaliteter av argentinska Jerónimo Rüedi, bosatt i Mexiko City. Målningarna är filosofisk och högkvalitativ feel good och nästintill monokroma om det inte vore för intuitivt ditmålade klotterstreck som påminner om slarvig skrivstil à la Cy Twombly. Paint brush-metoden vars hemvist oftare är torgmålarens porträtt eller hästar i solnedgång har han fulländat till perfektion och somligt ser ut som om det vore målat med ljus medan särskilt den blå färgen bara djupnar och djupnar.

Sammanfattningsvis en helt ok början på årets konstsäsong.

Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Deltagande gallerier är: GSA Gallery, Galleri Duerr, Cecilia Hillström Gallery, Galerie Nordenhake, Berg Gallery, Andys Gallery. Utställningen på GSA pågår t o m 18 februari, övriga pågår t o m 11 februari.