Stockholms gallerier säsongsöppnar!

Av Julia Hjertén


Spara som favorit

 27 augusti 2023

Säsongens utställningar har dragit i gång och Konstguidens Julia Hjertén konstaterar att någon framtidspanik inte syns när hon varit på gallerirunda.

Vi som sörjer att sommaren är över kan iallafall trösta oss med att gallerierna i Stockholm nu vaknar till liv igen. De flesta öppnade i dagarna men på Issues Gallery, beläget vid Klarakvarteren mitt i city, pågår redan, sedan en dryg vecka, grupputställningen Downtown Issues II som i en trång hängning visar upp emot 50 konstnärer. Den stora mängden deltagare är nog mer ett roligt tilltag än ett konstnärligt avvägande - resultatet är en spretig men energisk utställning där kvaliteten på konsten varierar. Längst kommer jag att stå vid ett verk av Hilde Retzlaff, (f 1990) utbildad på Konstfack och KKH. I tre före detta dadel-askar har hon skapat små rum åt en död, fastnålad geting, en lika död och lite trasig fjäril samt bäddat ned en Jesusfigur. Här har det skeva och vridna fått flytta in i en oskuldsfull dockskåpsvärld. Desto mer direkt är tilltalet i Georg Nordmarks (1994) humoristiska och grönsakserotiska Jean Feeder där ett möte mellan kläder och purjo iscensatts.


Hilda Retzlaff, Untitled, 2022 Mixed media 7x10x15cm (vardera) på Issues Gallery. Foto: Issues Gallery 


På söder är Gallery Steinsland Berliner också tidigt ute med höstens första utställning. Tommy Sveningsson (f 1982) visar sin tredje soloutställning på Södermalmsgalleriet. Hans måleri i kol, bläck och akryl som lånar sitt uttryck från teve-spel, Disney, äldre sagoillustrationer och fantasy och inte minst från landskapsmåleri som det såg ut kring förra sekelskiftet. I utställningen The Minus World / Minusvärlden har skogsdungar klätts in i ett mjukt böljande snötäcke och i en av målningarna ligger en glansig gnom/ trädgårdstomte självsäkert och plirar hånfullt (?) mot betraktaren. Det är utfört med perfektion och Svenningson briljerar i målningarna med ljuseffekter som kunde åstadkommits i bildbehandlingsprogram och märkliga färgtoningar som bidrar med en närmast eterisk kvalitet. Resultatet är oroande och på en gång roande artificiellt, som om konsten desperat vill förföra snarare än avslöja sin sanna natur.


Tommy Sveningsson, Moonview Ascent/Stigande Månutsikt, 2023, Akryl på duk 81 x 100 cm. Foto: Olof Ringmar. Steinsland Berliner Gallery


I en tid präglad av politisk kortsiktighet parat med accelererande klimatkris är det märkligt hur lite av framtidspaniken som med tydlighet tar plats i höstens galleriutställningar. Ingen anklagelse utan mer en förvåning.

Men undantag finns - på Galleri Duerr visar Martina Hoogland Iwanov utställningen Med ögon känsliga för grönt som ändå berör problematiken. Utställningen fungerar lite som en teaser för hennes dokumentärfilm Second Nature som fortfarande är under arbete - i den har hon följt en grupp människor som vill leva i enlighet med föreställningar om hur vi hade det innan moderniteten fördärvade oss. Via videoverk, ljudverk och fotografier får vi ta del av något som kan kallas en studie i mänskligt beteende – det är vackert, absurt, sorgligt och inte minst komiskt. Fint är hur utställningen hålls ihop och skänks en passande mystik genom sin ljussättning. När jag kliver in badar allt i grönt. När jag lämnar har det skiftat till rosa.


Martina Hoogland Iwanov Second Nature Decay, 2023, film still, Galleri Duerr


Runt Hudiksvallsgatan
i den nordligaste delen av Vasastaden ligger det sedan många år ett antal gallerier vägg i vägg. Perfekt för en konstrunda som ger bra inblick i hur läget är i konstvärlden just nu.

Först ut är en utställning med Patricia Treib (f 1979, USA) som har sin bas i Brooklyn, NY, som nu har sin andra utställning med Galerie Nordenhake. Men det är första gången stockholmspubliken får ta del av hennes lyriska måleri - när hennes debututställning på Nordenhake öppnade i november 2022 var det på galleriet i Mexico City. Då visade hon 35 mindre verk som fungerat som lösa förlagor och genrep till större varianter men här i Undulations, som kan översättas med ”böljande rörelser”, är formaten betydligt större. Patricia Treib utgår ofta från minnen eller känslor som ibland tar avstamp ur för henne särskilt betydelsefulla föremål, men slutresultatet är ett abstrakt måleri där oväntade färgkombinationer och arabeskliknande former balanserar mot varandra. Transparensen i färgerna får stundtals kulörerna att lysa och avslöjar hur de breda penslarna svepts över duken i gracila rörelser. Även om det stora formatet bidrar till en viss aggressivitet är Treibs måleri i sin helhet ljust, fantasifullt och med en upplyftande effekt.


Patricia Treib La Bufanda, 2023 olja på duk 203.2 cm x 152,4 cm, Galerie Nordenhake


I Hilda Hellströms (f 1984) For Future ReferenceBerg Gallery råder en mer stillsam energi. Två spår samsas här, det mer narrativa och intresset för det geologiska, organiska, arkeologiska. Antikens bildspråk är närvarande i Hellströms släta gipsreliefer med små inslag av intarsia (träinslag) där unga kvinnor förekommer i stillsamma scener, och en resa till Pompeji och Vesuvius har inspirerat. Det är givetvis en fråga om personlig smak, men för mig är det främst i de mer abstrakta verken där konstnärens känsla för skönhet i det organiska får det att verkligen lyfta. Det brukar sägas att konsten aldrig kan mäta sig med naturen, men de tre verken Inhabited I, II och III har i sådana fall lyckats med det omöjliga. Från dessa arbeten i intarsia av bokträ går en röd tråd tillbaka genom hela Hellströms konstnärskap som jag uppfattar som genomsyrat av en kärlek till materialen och vad hon kan få dem att uttrycka.


Hilda Hellström, Inhabited I, 2023 intarsia i bokträ, stålram 70 x 42 cm, Berg Gallery


Det är intressant hur det, trots att världen krympt genom sociala medier, fortfarande råder mikrokulturer i konstvärlden. Det är inte jättetydligt eftersom en viss hemmablindhet ju ligger i vägen, men i mötet med Olivia Pettersson Fleur´s (f 1989) färgflimrande, kaotiska kollagemålningar på Cecilia Hillström Gallery, inser jag hur tillrättalagd och lite blek den stockholmska konstscenen ofta är. I utställningen Atomic Snapshots har hon hämtat från mysticisten Swedenborgs teorier om energier - vilket såklart är intressant - men för att beröras av den här direktverkande konsten behövs informationen egentligen inte. Det kan vara svårt att visa två konstnärskap intill varandra men med så väsensskilda temperament går en självklar gräns mellan Pettersson Fleurs och Lovisa Ringborgs (1979) The Living Room - hennes femte utställning på galleriet. Längs väggarna återfinns bland annat flera mindre fotografiska stilleben föreställande mätglas med vätska, storformatiga fotografier av rum i ett äldre hus med trägolv och stora fönster. Inga människor förekommer den här gången i fotografierna vars stämning åstadkoms av det mjuka ljuset i dessa sensuellt bärnstenstonade bilder, och jag uppfattar stämningen mer än det konkreta innehållet som betydelsebärande här. Som i Ringborgs tidigare utställningar förekommer även skulpturala verk. Ett barn ligger och sover mitt i rummet och två par händer hänger längs en vägg - ena med långa spetsiga naglar - båda smutsiga över fingertopparna. Som med förhållandet minne/ upplevelse eller dröm kontra vakenhet finns ett märkligt glapp mellan de drömska fotografierna och de, till uttrycket väsensskilda skulpturerna.

Olivia Pettersson Fleur Clod, 2023, papperskollage 93 x 95 cm, Cecilia Hillström Gallery 


Karin Alsins
(f 1969) utställning Trots allt, den femte på SPG (Susanne Pettersson Gallery), är en fortsättning på den filosofiskt vardagsanstrukna installationskonst som är hennes signum. Minimalistiskt, prosaiskt, humoristiskt ibland, aldrig insmickrande. Brevinkast fästade på väggen på högkant, en torkvinda med ljusblå plastpåsar på tork, vykort i miniatyr som hänger från taket längs en lina på väg ner i en degel. Strama former, metall och rep. Kontrasten till galleriets andra pågående utställning i rummet intill är påtaglig. 

Olle Borg (f 1960) visar här på samma galleri, i utställningen Primum Momentum, ett mindre antal av sina stilsäkra abstrakta målningar som han med konsekvens utforskat variationer på i över tre decennier. De labyrintliknande mönstren uppbyggda av strängt räta vinklar liknar arkitektplaner ovanifrån, i klara färger och svart, har alla sökt och funnit sin egen balanspunkt.


Karin Alsin, Trots allt, Spisring av gjutjärn, järnplåt, tross. Susanne Pettersson Gallery

 

Martin Wickström (f 1957) som är känd bland en bredare publik för sina nästan fotorealistiska målningar av funkisbalkonger i trädskugga, visar på GSA Gallery utställningen Last Song (Based on True Events) som består av ett stort antal målningar och en del installationer av ready mades. Det är en ambitiös utställning både till omfång och innehåll som visar upp ett skickligt måleri med en förmåga att behålla den måleriska materialiteten samtidigt som det är förföriskt likt verkligheten. Risken är bara att det blir en nästan för behaglig upplevelse. Därför känns det som ett kallt glas vatten när det virtuost självsäkra i en del målningar uteblir, när uttrycket plötsligt stelnar till eller när han drar mot det mer absurda. Då är nog Wickström som bäst. Med Last Song (Based on True Events) har Martin Wickström möjligheten att bli än mer folkkär. Bara publiken hittar hit så.


Martin Wickström, Last Song (Based On True Events), Gsa Gallery

Det finns med andra ord mycket bra och spännande konst att se på gallerierna runt om i Stockholm denna höst. Detta var bara ett nedslag av allt som visas just nu. Vi ser framemot att se resten då det inte råder brist på kvalitet hösten 2023.

 

GALLERIER:

Issues Gallery
Vattugatan 13
www.issues.gallery

Gallery Steinsland Berliner
Bondegatan 70
www.steinslandberliner.com

Galleri Duerr
Hudiksvallsgatan 6
www.galleriduerr.com

Galerie Nordenhake
Hudiksvallsgatan 8
www.nordenhake.com

Berg Gallery
Hudiksvallsgatan 8
www.berggallery.se

Cecilia Hillström Gallery
Hudiksvallsgatan 8
www.chgallery.se

S.P.G - Susanne Pettersson Gallery  
Gävlegatan 10
www.spgallery.se

GSA Gallery
Hudiksvallsgatan 6
www.gsa.se

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Detta är en krönika/recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Läs fler av artiklar av Julia Hjertén här...

 

LÄS MER AV JULIA HJERTÈN:

"Finstämd och vacker installation om förruttnelse och död" >> 

 

 

 

 

 

LANDSCAPING - mötet mellan människa och natur

Det är invigningsdag för Landscaping – mötet mellan människa och natur på Uppsala konstmuseum och de många besökarnas s…

 12 september 2023

Julia Hjertén

Barbro Östlihn - Tidlöst och fascinerande måleri på...

Barbro Östlihn var en av få kvinnor som lyckades ta en plats i 1960-talets konstnärliga avantgarde i New York. I utstäl…

 06 juli 2023

Julia Hjertén

Årets första utställningar har öppnat i Stockholm Ga...

Vi var många som trotsade snålblåsten och stretade ner mot Hudiksvallsgatan när Stockholm Gallery District 12 januari sl…

 19 januari 2023

Julia Hjertén

TARIK KISWANSON - Becoming

I dagarna öppnade svenskpalestinska konstnären och poeten Tarik Kiswansons utställning Becoming på Bonniers Konsthall i …

 03 maj 2023

Julia Hjertén

Public Service - Nytt konstgalleri i Stockholm

Av Julia Hjertén: När jag på fredagskvällen närmar mig Public Service Gallery har det redan mörknat och från galleriets …

 27 januari 2023

Julia Hjertén

Finstämd och vacker installation om förruttnelse och...

Hade whatever lives bends down öppnat i juni hade utställningen nog sett helt annorlunda ut, men nu är det höst både uta…

 20 oktober 2023

Julia Hjertén

Intervju med Tova Mozard om ny utställning

Tova Mozard, ILOVERUSS, 2023 (stillbild) Tova Mozard har under tjugo år filmat en av alla unika karaktärer med grusade H…

 21 november 2023

Julia Hjertén

Siri Elfhag målar en uppluckrad och smutsig. men obe...

RECENSION: "Slammet", Siri Elfhag, Norrtälje Konsthall3 februari - 30 mars Detta är en recension. Skribenten svarar för …

 21 februari 2024

Julia Hjertén