Konstnären och keramikern Lisa Larson död

Hon hade en sådan otrolig energi och nyfikenhet ända in i det sista, säger Oskar Juhlin, vd för Gustavsbergs porslinsfabrik.

Lisa Larson blev känd för sina karakteristiska figuriner av djur och människor i rundade former.

Larson upptäcktes 1954 av designlegendaren Stig Lindberg när ett av hennes verk vann pris i en skandinavisk designtävling. Hon rekryterades då till Gustavsbergs porslinsfabrik – där Lindberg var konstnärlig ledare, som formgivare – och stannade där i 26 år.

På porslinsfabriken skapade hon "bästsäljare", däribland keramikserierna "Noaks ark", "ABC-flickorna, "Kennel", "Larsons ungar" och "Utrotningshotade djur".

Det är jättetråkigt. Vi gjorde en dekor med henne för bara ett halvår sedan. Hon hade en sådan otrolig energi och nyfikenhet ända in i det sista, så det här känns jättekonstigt, säger Oskar Juhlin.

Han framhåller att Lisa Larson har haft stor betydelse, inte bara för porslinsfabriken utan för hela keramikkonsten i stort.

Något som var väldigt häftigt med hennes konst var att den tilltalade så många. Det är väldigt få konstnärer som når dit – att både konstvärlden och folk i gemen älskar det som man håller på med. Den sade viktiga saker samtidigt som många tog det till sig. Det går inte att överdriva hur viktigt det har varit för keramiken, säger Juhlin.

Gallerier och museer

Från 1980 arbetade hon som frilansande formgivare för olika svenska keramikproducenter, även tyska, som Goebel och Rosenthal.

Larsons skulpturer har ställts ut på konstgallerier och museer – ofta tillsammans med konst skapad av hennes livskamrat Gunnar Larson som gick bort 2020.

Larson tilldelas nyligen utmärkelsen Illis quorum meruere labores av regeringen för sitt mångåriga konstnärskap.

Lisa Larson dog på måndagen efter en tids sjukdom, uppger hennes företag i ett pressmeddelande.

1) Figurin "Johanna" i serien Larssons ungar. 2) Skulptur "Lejon Gigant" i serien Afrika, av Lisa Larson. Gustavsbergs Porslinsmuseum

Skapandet var väldigt nära sammankopplat med hela hennes existens, säger museichefen Elna Svenle.

Lisa Larsons verk känns igen av de flesta svenskar – men har även väckt stort intresse i Japan. Därför kommer hon att bli ihågkommen som en av Sveriges mest betydande keramiska konstnärer under 1900-talet, enligt Ulrika Schaeder, intendent för Gustavsbergs porslinsmuseum.

Schaeder säger att kan man se många av Larsons personliga egenskaper – som värmen och glimten i ögat – i hennes konst. Det kan vara en orsak till att konsten har slagit an brett, enligt Schaeder. En annan förklaring kan vara Larsons känsla för förenkling.

- Att hon går till kärnan i formspråket, att hon med ganska få grepp kan komma till essensen av någonting. Hon är otroligt duktig på att berätta i lera och fånga en karaktär.

Relevant under lång tid

Larsons konst har mer eller mindre varit relevant under hela hennes karriär, men Cilla Robach, intendent på Nationalmuseum, beskriver det som att Larson fick en renässans på senare år.

- Sedan millennieskiftet har omvärlden börjat titta på Lisa Larson med en annan blick. Hennes grejer har blivit moderna på ett nytt sätt och hon har också hållit på att göra nya grejer, säger Robach.

Just nu pågår en stor utställning på Vandalorum i Värnamo som Larson själv besökte förra sommaren.

Populär i Japan

- Hon kom ner och såg utställningen i somras. Lisa var så otroligt ödmjuk och sade något i stil med "har jag verkligen gjort allt det här?" Jag tror vi har omkring 440 föremål i utställningen, men vi hade kunnat ha tre utställningar till med fler föremål som hon skapat, säger museichef Elna Svenle.

Under senare år blev Larsons konst också mycket populär i Japan där hon sedan 2017 haft fyra stora vandringsutställningar. Enligt Svenle visade Larson tidigt ett intresse för landet.

- Det finns något typ av släktband mellan japanskt och svenskt formspråk. Sedan är det någonting med Lisas figurer som talar till den japanska följarskaran. Något som berör djupt.

1) Figurin "Syd" i serien Världens barn. 2) Figurin "Samhällsdebatten", av Lisa Larson. Gustavsbergs Porslinsmuseum

Hon smyckade folkhemmet i 70 år

I nära 70 år smyckade konstnären och keramikern Lisa Larson det svenska folkhemmet.

Hennes leende lejon, tankspridda taxar, barn från jordens alla hörn finns i många svenska hem – och betingar numera höga priser på auktionshus och sajter.

När Nationalmuseum 2020 invigde sin utställning om Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik beskrevs hon med orden "kanske Sveriges mest kända keramiker".

Själv berättade hon i en intervju med TT Spektra 2010 om den två decimeter höga Pippi Långstrump som bara tillverkades en kort tid, eftersom den taniga Astrid Lindgren-figuren ofta ramlade omkull i ugnen.

- Nu har jag sett samlare betala 11 000 kronor för Pippi på Tradera. Det är inte klokt vad människor måste tjäna på mina saker. Själv äger jag nästan inga av dem. Jag hade inte råd att köpa dem för min låga lön på Gustavsberg. Jag tänkte att "nästa månad kanske det blir av" – och så plötsligt tillverkades de inte längre.

Från trägubbar till keramik

Intresset för konst ärvde hon av sin pappa som hade sågverk i Småland. Lilla Lisa fick använda spillträet för att snida gubbar – och när han en gång köpte lera åt henne på järnhandeln resulterade det i ett porträtt i naturlig storlek av grannens treåring.

Hon sökte till slöjdföreningens skola i Göteborg med sina trägubbar, men placerades i stället på keramikavdelningen. Det visade sig vara helt rätt tänkt – efter den dagen var det leran som gällde för Lisa Larson.

Designlegendaren Stig Lindberg rekryterade henne som formgivare till Gustavsbergs porslinsfabrik 1954. Hennes uppdrag var att skapa "bästsäljare" – och det kom hon att göra på porslinsfabriken i drygt 25 år, innan hon blev frilansande konsthantverkare.

Bruden lyfter sin brudgum

Under årens lopp skapade Lisa Larson mängder av keramikserier, däribland "Noaks ark", "ABC-flickorna, "Kennel", "Larsons ungar" och "Utrotningshotade djur". Serien "Traffic" innehåller olika transportmedel och i "Samhällsdebatten" figurerar en storväxt brud som lätt som en plätt lyfter maken i frack och hög hatt på sina starka armar.

Omtalad är också hennes sparbössa i keramik i form av Gunnar Sträng, som var finansminister under 1970-talet. Själva myntinkastet är placerat i den något surmulne politikerns "nådiga lunta".

Den varma humorn präglar mycket av Lisa Larsons keramik. I intervjun med TT Spektra lyfter reportern frågan om hennes verk tillkommit helt utan den ångest och vånda som hör till konstnärsmyten?

- Ja, kanske är det en del av svaret på varför japanerna och andra tycker om dem, jag har aldrig haft idétorka och inte spekulerat i vad andra vill ha. Jag kanske har sett en katt eller en unge på bussen, något har tänts i mig och så har jag gjort något utan en tanke på att sälja det, svarade hon.

Kallade sig arbetsnarkoman

Vid 90 års ålder arbetade hon fortfarande med lera varje dag, berättade Lisa Larson i en grattisintervju med TT 2021.

- Jag kan inte rita mina saker, utan jag måste göra dem handgripligt, med materialet, sade hon som inte tvekade inför att kalla sig själv för arbetsnarkoman.

- Jag önskar egentligen alla människor att få ha det så här bra. Att utöva någon sysselsättning som de kan gå upp i så helt som jag gör med det här.

Lisa Larson avled på måndagen 11 mars 2024, 92 år gammal.

Lisa Larsson, arkivbild från 2010. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Lisa Larson

Född: 1931 i Härlunda i Småland

Familj: Tre barn. Gift med målaren och grafikern Gunnar Larson som avled 2020.

Bakgrund: Studerade keramik vid slöjdföreningens skola i Göteborg. Anställdes på Gustavsbergs porslinsfabrik av den inflytelserika formgivaren Stig Lindberg 1954. Här verkade hon till 1980 då hon blev frilansande konsthantverkare.

Genombrott: Lisa Larsons serie ABC-flickor, som kom 1958, fick stort genomslag. I dag räknas hon som landets mest folkkära keramiker. Hennes klassiska figurer är hett åtrådda samlarobjekt över hela världen. En stor del av hennes produktion går på export till Japan där hon har sin största publik. 2014 lockade hon nästan 72 000 besökare till en utställning på Matsuya Ginza och slog publikrekord.