3 Aktuella konstnärer just nu

Malin Ebbing har träffat de utställnings-aktuella konstnärerna Susanna Jablonski, Fatima Moallim samt Nils Alix-Tabeling och pratat om gråtande betonglejon, betydselen av Palais de Tokyo för konstnärskapet, trollformler samt hur skörheten är en nödvändig komponent i konsten.

SUSANNA MARCUS JABLONSKI

Porträtt av Susanna Marcus Jablonski sittandes på verket Weeping Lion, Foto: Hugh Gordon

Susanna Marcus Jablonski är aktuell med soloutställningen HOLDERS på Saskia Neuman Gallery i Stockholm. Uppmärksamma konstälskare noterade kanske redan under våren och sommaren Jablonskis gråtande Stockholms lejon i betong, Weeping Lion – som visades som ett offentligt verk av Stockholm Konst nere vid Bergsundsstrand 23. Det är detta sublima verk som nu flyttat in i galleriet och utgör en central roll i utställningen.

- Flera av verken i utställningen är delar av en familj skulpturer i stengodslera, berättar Susanna Jablonski, när jag träffar henne i galleriet, ett par dagar innan vernissagen.

- Vissa kan beskrivas som tomma, kanske skelettliknande, hyllor. Andra agerar som mer konkreta hyllor då de formar skulpturer tillsammans med de objekt och material som de bär på. Några av objekten tillhör ett verk i galleriets första rum, skulpturen Weeping Lion, som är en bearbetad version av Anders Årfelts ikoniska Stockholms lejon. Lejonet är identiskt med originalet – de barriärer i betong vi möter överallt på Stockholms gågator och torg. Skillnaden är att Weeping Lion är en slags fontän. Skulpturens olika funktioner sprider sig i rummen och bildar nya former, samtidigt som verk i tunt, midnattsblått glas hänger ner från taket, säger Susanna.

Utställningen består av flera nya verk, främst skulpturala objekt i keramik utplacerade på golvet och hängande verk i glas. Men det finns även ett litet minimalt verk i brons i form av ett almfrö som man knappt upptäcker med blotta ögat, placerat hängandes på en smal spik, precis på väg in till nästa utställningsrum.

- Utställningens, till storleken, minsta verk är en avgjutning av ett almfrö i brons. Titeln HOLDERS kan läsas som en beskrivning av vad mina verk gör; tillsammans håller de samman och förkroppsligar olika funktioner, symboler, ljud, objekt och rörelser tillsammans med rummets arkitektur, berättar Susanna om utställningen.

Ytterligare ett finstämt verk som leker med besökarens sinnesintryck är det ljudverk som spelas upp i det andra utställningsrummet, vilket Jablonski har komponerat tillsammans med ljudkonstnärerna Cara Tolmie och Julia Giertz. I det här rummet fortsätter även serien av de skulpturala objekten i ljust rosa stengods från det första rummet och utgör en otroligt fin kontrast till de skira, hängande verken i en ton av mörk azurit-blått glas samt en mini-installation, där riktiga almfrön dansar omkring genom en form av blås-mekanism och får en nästan att tänka på en popcorn-maskin.

” Hennes är ett konstnärskap som kommer bestå, och bidra till en större dialog om samtidskonsten framöver. / Saskia Neuman

Susanna Jablonski, som precis har spenderat de senaste dagarna med att installera sina verk i de två gallerirummen fortsätter:

- Jag tänker mycket på hur olika material kan streta emot eller anpassa sig efter form, platser eller arkitektur. Mina utställningar kommer till genom många parallellt löpande processer, alla verk är som beståndsdelar av vad jag föreställer mig att de kan bli tillsammans. Rent praktiskt så har jag flera tillvägagångssätt för att komma fram till de olika delarna (verken) och de kan i idéstadiet till exempel involvera att rita samma bild om och om igen, läsa, skriva, genom samtal, skulptera intuitivt, 3d-skanna objekt som intresserar mig, forma material mot varandra.

När jag ändå är på plats passar jag på att fråga galleristen Saskia Neuman, som ställer ut Susanna, om vad hon själv har för åsikt om hennes konst.

Saskia Neuman, hur skulle du beskriva Jablonskis konstnärliga uttryck?

- Som poesi… Susannas förmåga och insiktsfulla sensibilitet för ord, tanke och material genomlyser varenda aspekt av hennes praktik. Utgångspunkten i varje utställning är rummet. Ingenting är solitärt, utan alla delar i en utställning, likaså i konstnärskapet är en del av en större familj, ett kretslopp av uttryck och tankar. Hennes är ett konstnärskap som kommer bestå, och bidra till en större dialog om samtidskonsten framöver.

Vill ni passa på att själva bilda er egen uppfattning om Susannas konst så pågår utställningen en bit in i december.

SUSANNA MARCUS JABLONSKI
HOLDERS
SASKIA NEUMAN GALLERY
9 NOVEMBER – 16 DECEMBER

Installationsvy Holders av Susanna Marcus Jablonski på Saskia Neuman Gallery, Stockholm. Foto: Santiago Mostyn

FATIMA MOALLIM

Porträtt Fatima Moallim. Foto: Jean-Baptiste Béranger

Fatima Moallim är dubbelt aktuellt med utställningar i höst. Först ut på Magasin III Museum for Contemporary Arts, där tre av hennes ramade teckningar visas i museets konstbibliotek. I biblioteket finns även ett platsspecifikt verk av Moallim som utfördes i en performance tidigare i höst.

- Jag byggde mitt performance på en doft från min barndom. Det tog mig en hel dag på olika parfymavdelningar att hitta den rätta. Resten av min performance - tecknandet och ljuden – kom till helt i stunden, berättar den numera Malmöbaserade Moallim.

Fatima Moallim medverkar även i grupputställningen Southnord x Kulturhuset, där gästcuratorn Marcia Harvey Isaksson har samlat flera av Nordens främsta konstnärer från den samtida konstscenen. I utställningen visar Moallim en storskalig teckning, vilket är ett helt nytt verk, skapad just för Kulturhuset. Tillkomsten av verket har influerats av stämningen i rummet just den dagen, publikens energi samt Moallims egen sinnesstämning samt minnen.

Fatima Moallim, du rör dig mellan performativa verk, skulptur och installation – hur ser du på relationen mellan verken samt den beständiga bilden?

- Allt är manifesteringar av mig själv. Det tillfälliga är lika värdefullt och sant som det beständiga, säger Fatima.

” Jag byggde mitt performance på en doft från min barndom / Fatima Moallim

Tessa Praun, museichef och chefsintendent på Magasin III, vill du berätta lite om de verken från Moallim som visas i ert konstbibliotek?

- I biblioteket visar vi just nu ett platsspecifikt verk av Fatima som utgörs av ramade verk på papper samt teckning direkt på vägg och pocketböcker. De tre ramade verken är sedan tidigare del av Magasin III’s samling och installerades i biblioteket till öppningen av höstsäsongen. De är abstrakta uppväxtskildringar och tar avstamp i platser som är en del av hennes ursprung, identitet och tillhörighet: ett hems planlösning, utrymmet under en säng liksom ett bergslandskap i Somalia.
Dessa tre verk var sedan utgångspunkt för ett performance som Fatima Moallim arbetade fram i dialog med intendent Sofia Ringstedt och som i sin tur resulterade i den platsspecifika installationen som går att se idag. Under 20 minuter rörde sig Fatima Moallim runt i biblioteket med en bärbar synthesizer. Med en blyertspenna direkt på vägg skapade hon en sorts förlängning eller förbindelse mellan de tre ramade teckningarna, berättar Tessa.

- En hylla hade i förväg till bredden fyllts med secondhand pocketböcker vars bokryggar stod vända inåt. På de ihop pressade bladen växte en annan teckning fram som ett slags eko av att Fatima Moallim som barn tecknade på det mesta hon kom över. Några puffar mansparfym blev en blinkning till att den unga Moallim upptäckte att just den vätskan kunde sudda ut hennes teckningar när de inte skulle upptäckas av familjen. Vid ett tillfälle lät Moallim en elektrisk tandborste vibrera mot bokhyllan i metall.
Med sitt tecknande, doften och de olika ljudinslagen skapade Fatima Moallim en intim stämning i rummet som öppnade upp till minnesglimtar av barndomens lilla och stora värld.

Fatima Moallim är aktuell på flera håll denna höst så om ni vill ta del av hennes konst så finns många möjligheter.

MAGASIN III MUSEUM FOR CONTEMPORARY ART
KONSTBIBLIOTEKET
VISAS TILLSVIDARE
----------
SOUTHNORD X KULTURHUSET
KULTURHUSET STADSTEATERN
15 NOVEMBER - 14 JANUARI
----------
Fatima Moallim kommer även ha en soloutställning på Konstakademin i Stockholm som öppnar den 20 januari, 2024.

Fatima Moallim, installationsvy från konstbiblioteket på Magasin III Museum for Contemporary Arts. Foto: Jean-Baptiste Béranger

NILS ALIX-TABELING

Porträtt av Nils Alix-Tabeling sittandes i Julia and Julia chair. Foto: Ivan Nunez

I det gamla Gasverket på Torsgatan 22 i Stockholm har Coulisse Gallery slagit sig samman med fyra andra gallerister, bland dem Andréhn-Schiptjenko, för att visa 24 olika konstnärer i den lysande grupputställningen Contemporary Myths and Artifacts.

Det är svårt att föreställa sig en plats bättre lämpad för det övergripande temat av samtida myter som går som en röd tråd genom de olika konstnärernas alster - där skulpturala verk av konstnärer så som Iza Tarasewicz med Gunia Nowik Gallery varvas med måleri, textilverk samt olika installationer från dels svenska, dels internationella konstnärer. Intrycket är en återfunnen känsla av en svunnen tid av mysticism med en tydlig samtida twist.

Jag träffar en av de medverkande konstnärerna, franska Nils Alix-Tabeling kvällen innan vernissagen. Känslan av att ha transporterats tillbaka till en epok av l’Art Nouveau, som drabbar en när man går in genom arkitekten Ferdinand Bobergs pampiga port från 1906, förstärks ytterligare när Alix-Tabeling möter mig i en svart mössa i sammet och en imponerande mustasch. Sprudlande av älskvärdhet visar han mig runt i entré-hallen, där stockholmarna kunde hämta ut sina gaspolletter under första halvan av 1900-talet och där konstnärens poetiska presentation visas. Kvardröjande tidstypiska jugend-detaljer bestående av snickerier i mörkbrun mahogny samt en heltäckningsmatta med blekta stjärnor ger Nils Alix-Tabelings verk en passande suggestiv inramning.

När visste du att du ville bli konstnär?

- Jag tror att jag har velat bli konstnär sedan jag var elva år, innan dess ville jag bli trollkarl eller en skogs-tomtenisse, säger Nils och fortsätter; Jag misstänker att konstnär samt kemist är så nära man komma om man just vill vara trollkarl.

- Jag kommer även väldigt väl ihåg mitt första konstminne och det ögonblicket som jag definitivt visste att jag ville bli konstnär var under ett kvällsbesök med min bror av det nyligen öppnade Palais de Tokyo. Det finns tveklöst en speciell mystik kring den konstinstitutionen. En av mina första konst-upplevelser var när jag besökte ett i stort sätt helt tomt Palais de Tokyo och upptäckte en liten metallbox i trappan, med en ständigt brinnande bankcheck i keramik ovanpå. Som jag älskade det konstverket och hur djärvt jag tyckte det var att placera det där lilla verket i den enorma trapphallen.

- När jag själv medverkade i en grupputställning på Palais de Tokyo 2019 var det en barndomsdröm som gick i uppfyllelse och jag kommer vara evigt tacksam till deras team av curatorer samt till Nicolas Bourriaud för att ha öppnat ett sådant makalöst art space, säger Nils.

På plats när jag intervjuar Nils finns även hans gallerist; den Warszawa-baserade Michal Wolinski. Jag passar på att fråga honom hans samarbete med Nils.

- Första gången jag såg Nils Alix-Tabeling var i grupputställningen Future, Former, Fugitif på Palais de Tokyo i Paris 2019, där jag blev helt förälskad i hans installation, säger Michal, som även är den som har curerat presentationen i Stockholm.

Michal Wolinski fortsätter:

- Nu har vi arbetat tillsammans i fyra år och jag har bland annat visat honom i en solo-show på konstmässan Liste i Basel.

” Jag tror att jag har velat bli konstnär sedan jag var elva år, innan dess ville jag bli trollkarl eller en skogs-tomtenisse. / Nils Alix-Tabeling

Nils Alix-Tabelings utställning består främst av fyra storskaliga skulpturer, där varje verk består av en blandning av olika material och objekt, såsom höga ljusstakar i metall, 3D print, torkade örter och kristaller. Det mest iögonfallande verket, Julia and Julia Chair utgör i sin tronliknande komposition en självklar medelpunkt i Alix-Tabelings universum och det är även genom den som hans återkommande tema av feminism samt queer-utopi kommer mest explicit till uttryck.

Alix-Tabeling började experimentera med skulptur under sin tid på Royal College of Art i London och i sin praktik återkommer han ofta till teman som magi och folklore, där han själv liknar sitt konstnärliga uttryck med trollkonster.

- Tronen är en tribut till mångudinnan och den här biten, säger Nils, med en svepande gest mot tronens rygg som toppas av ett knivblads-liknande objekt, refererar till manlig kastrering och är en symbol över den rädsla som finns i samhället över feminismens och queer-kulturens frammarsch.

Om ni inte hinner se Nils Alix-Tabeling i Stockholm nu i november så har han en soloutställning på galleri Piktogram i Warszawa 13 april – 25 maj nästa år (2024) samt en deltar i en grupputställning; Fondation Regional d’Art Contemporain på Korsika under juli 2024

NILS ALIX-TABELING
CONTEMPORARY MYTHS AND ARTIFACTS
24 Konstnärer Från:
Coulisse Gallery, Andréhn-Schiptjenko,
Gunia Nowik Gallery,Piktogram &
Tabula Rasa Gallery.
GAMLA GASVERKET, STOCKHOLM
10 NOVEMBER – 19 NOVEMBER

Installationsvy, Contemporary Myths and Artifacts, i förgrunden skulpturala verk av Nils Alix-Tabeling, i bakgrunden måleri från Pawel Olszewski. Foto: Julia Malmqvist