Olle Johanson, Staffan Wigelius, Daniel Zausnig

 06 augusti 2024

Eleganta och tidlösa silverföremål, personlig fotokost med motiv och människor fångade i stunden och akvareller som fångar det värmländska vemodet.

Olle Johanson, silversmide

Olle Johanson är en mästerlig silversmed som skapar eleganta och tidlösa silverföremål. Hans arbete är starkt influerat av nordisk designtradition och kännetecknas av rena linjer och högkvalitativt hantverk. Olles silververk har blivit uppmärksammade för deras minimalistiska skönhet och funktionalitet.

 
  Silversmide / Olle Johansson

Staffan Wigelius, fotografi

"Det finns något djupt ologiskt med den fotografiska bilden, något paradoxalt. Trots att den avbildar, bara är ett fysiskt avtryck av något reellt existerande och därmed sekundär, så tycks människor (även jag) famla efter kameran så snart de ser något intressant i yttervärlden – som om detta intressanta (vackra, ovanliga eller monstruösa) inte hade någon riktigt verklig existens förrän kameran blåst liv i det. Som om det inte var tvärtom.

Förr eller senare inställer sig frågan. Varför? Jag är min egen uppdragsgivare och det jag gör kan inte skyllas på någon annan. Syftet måste jag hitta hos mig själv.

Vishetsläraren sade: ”Alltsammans har försvunnit som en skugga, som när en budbärare skyndar förbi, som när ett skepp plöjer det svallande havet: dess färd lämnar inget spår, dess köl ingen väg genom vågorna. Eller som när en fågel flyger genom luften: man finner ingenting som vittnar om dess flykt. Genom den lätta luften röjs en väg när den piskas av vingslagen och klyvs av de susande vingarnas kraft, men efteråt finns inget spår att se av färden.”

Just det tar jag fasta på: försvinnandet, avsaknaden av spår. Med kameran som tillhygge försöker jag omintetgöra detta ständiga upphörande – tillintetblivandet som tycks vara vad tillvaron ytterst strävar emot."

 
Staffan Wigelius

Daniel Zausnig, akvarellkonstnär från Värmland

“Jag målar främst ödsliga motiv och försöker fånga något som både är dystert men vackert på samma gång. Jag vill få betraktaren att känna det vemod som man känner när man står framför ett gammalt hus i norra Värmland, där en familj en gång levde ett fint liv, där barn föddes, där människor dog, men som idag står helt förfallet och ensamt. Det antika hör ihop med akvarell på något sätt tycker jag.

Jag målar hastigt , det måste gå fort innan färgen torkar och detaljer är sällsynt i mitt måleri. Det är känsla som skapar mina bilder, inte min noggrannhet. Den mesta inspirationen kommer från just norra delarna av Värmland där jag delvis är uppvuxen och spenderade mycket tid som barn. Sen kommer mycket inspiration självklart från andra konstnärer, som Albin Liljestrand som är både en vän och en erkänd akvarellkonstnär i Värmland som faktiskt var den personen som fick mig att börja måla och självklart Lars Lerin som förmodligen är den största förebilden för oss alla akvarellkonstnärer.”

Daniel Zausnig

Läs mer om utställningen här >>