Liljevalchs dansar och ler?

Vårsalong! Nu går vi man ur huse och kollar konst! Staffan Bengtsson ser en årgång som tillåter mycket men där mångfalden delvis också skymmer sikten.


Spara som favorit

 11 februari 2024

Som alltid, höll jag på att säga, är det knökfullt både på golv och väggar när Liljevalchs slår upp portarna till Vårsalongen 2024. 
Man får liksom knappt plats att glo.

Mängden (4974 inskickade objekt är nytt rekord) kan vara en kvalitet i sig på utställningar som denna. Vårsalongen väller fram som ett konstens Vasalopp. Några välvallade proffs i tätklungan och så en väldig massa av amatörer och nybörjare som svettas och stånkar där bakom. Som folklig tilldragelse är salongen unik. Medan galleriernas trösklar till konsten ständigt når nya höjder, kan Liljevalchs erbjuda motvikt: för att beträda Vårsalongen krävs ett minimum av förkunskaper. I är gäller detta extra tydligt.

Nytillträdda chefen Joanna Sandell Wright har haft hjälp med juryarbetet av två yrkesverksamma curatorer, Tawanda Appiah och Ashik Zaman, och kände hästryttaren Peder Fredricson som jag hört delar hästintresset med konsthallschefen. Fredrickson är också en flitig tecknare på lediga stunder.

Redan i stora skulpturhallen märks det att juryn lagt sig vinn om att undvika varje tendens till snobbig exkludering. Här dignar det av verk i allehanda tekniker och format och kvalitet. På en rosamålad vägg hänger Emanuel Batalis stora fotografi Selfie som föreställer skådespelaren Johan Rabaeus släpandes på ett självporträtt i guldglänsande ram. En bit bort hänger göteborgaren Constadinos Cakadoussis tre mansporträtt i olja och får oss att mer än en gång tänka på Olle Skagerfors.

Bäst? Hanna Westerling, Vivien Reis och Klara Söderqvist: Fyra underhållande minuter av driven filmisk påhittighet.

Förekomsten av bilder på ensamma män visar sig vara årets mest genomförda motiv. The Incel Man av Vivianne E Rosqvist är gjord i stengods och berättar om en kille som luften helt gått ur. Peter Kåvelands bearbetade fotografier Tid Är Allt Jag Har skildrar en lika håglös ensamvarg på affärsresa i standardiserad hotellmiljö och den ensamme biljardspelaren i Anders Ekbloms kontorsmålningar Kontor I-III (fiffigt hängda intill Sanna Lindell Gustavssons ”dockhus” Ågrensvägen 8) tycks även han instängd och avskuren från omvärlden. Andra verk med explicit manliga konnotationer är Thomas Hanssons rutiga skjortor i olja och Felix Vasquez Aguileras oljor av kroppsbyggare i Styrkan av sårbarhet. Kultursidornas debatter om Tidermän och Incelmän har kanske ebbat ut nu, men här på Liljevalchs återspeglas, som sagt, manlig kraftlöshet lite överallt. Inte sällan signerad kvinnor.


T.v:Mariana Ekner, Toy Story I Piniccio. T.h: Erland von Hofsten, Utan titel 2 

Det är överfulla salar och stundtals frestar det på. Jag respekterar den öppna tillåtande salongspolitiken men en mindre mängd deltagare behöver nödvändigtvis inte vara detsamma som snålt och exkluderande.

Älskade serietecknaren Liv Strömqvist har tillsammans med Lovisa Axén fört över teckningar till textil på sängtäcke. Skärmbilder från mobiltelefonens dagligheter som Swish-dumpen Betalningen har misslyckats. Var vänlig kontakta din bank är spot on. Lika etablerade som Strömqvist är (numera) designduon Front som skapat eleganta RockPiece I-III i gobelängväv och broderi.

Bland andra framträdande enskildheter vill jag nämna Chien-Kuang Lius Öar och gränser i blåst glas, Stefanie Gripenbergs hemmasunkiga Haggan i keramik och arkitekterna Björn Ahlbergs och Johan Sandlers Kalvdans #7 i målar och bränt trä. Jag stod också en bra stund framför unga (26) Emilia Lans oljemålning Fyra, tretton, tjugofyra där den unga konstnären skildrar sin egen åldersstege i ett tidstypiskt 1970-talsrum präglat av ljust trä och sittvänliga möbler – en ”tavla” långt från gallerierna på Hudiksvallsgatan men med mycket hjärta och skaparglädje.


Vänster: Liv Strömqvist, Short lived experience/ Late night scrolling. Höger: Stefanie Gripenberg

 

Till salongens fasta punkter brukar höra ett par monumentala skulpturer. Från i fjol minns jag de likt spelkort staplade dörrarna i installationen Gemensamma drömmar av Jemina Asp Zayed. I år vill Claes Carneck väcka liknande häpnad med Snöpinnens DNA. Carneck kallar själv sitt verk Oj-konst men drar åt det putslustiga.

Ingert Erikssons broderier har ett japanskt lugn över sig och hennes tråd känner vi igen från Britta Marakatt Labba. Den röda träkälken som blivit Toy Story I Piniccio i Mariana Ekners händer är liten och klen men försvarar sin plats som en tron. Erland von Hofsten har i Utan titel 2 monterat svampar på en MDF-skiva och den väggskulpturen gjorde mig mest orolig eftersom svamparna visade sig vara hem åt oräkneliga insekter…
Hur tänkte man där?

Bäst?

Trots dominansen av måleri och textilarbeten tilltalades jag kanske starkast av två videos. Hanna Westerling, Vivien Reis och Klara Söderqvist gestaltar skickligt i Archive den ”reservoar av minnen” som tjejerna samlat på sig genom åren. Fyra underhållande minuter av driven filmisk påhittighet.

Och ett strå vassare: sommarnattsvideon Ett idogt arbete av Edvard Heinmets visar några unga inte helt nyktra tonårspojkar en midsommarnatt i Hälsingland då adrenalinet rann till. De ljusa pojkrösterna, mörkret som flämtar omkring dem, sköra vingar som bär och brister – Heinmets fångar med stor känslighet på några få minuter en sommarnatt som åtminstone killar har lätt för att känna igen.


Hanna Westerling, Vivien Reis och Klara Söderqvist i Archive

Vårsalongen kommer tidigt varje år, vintern rasar fortfarande utanför konsthallen. Det handlas över disk, också till priser, vi rör ju oss i ett gränsland mellan professionalism och amatörism, som ibland kan få en att lyfta på ögonbrynen.

Nästa år ser jag fram emot något stramare tyglar.

VÅRSALONG 2024 
LILJEVALCHS, STOCKHOLM
9 FEBRUARI - 21 APRIL



-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Detta är en krönika. Skribenten svarar för åsikter i texten.

Läs mer av Staffan Bengtsson:

"Recension: Berlinde De Bruyckere på Artipelag" >>

"Kanske ordnar det sig när jag kommer till Koster. Intervju med Lena Cronqvist"

 

STAFFAN BENGTSSONS OBSERVATIONER: 1

Konst man träffar på Jag är nog inte den ende som under pandemin mer än en gång hunnit reflektera kring närvaron av kon…

 29 september 2022

Staffan Bengtsson

STAFFAN BENGTSSONS OBSERVATIONER: 2

Med FÄRGEN som vapen? Medan grå moln av krut och damm drar in från öster har Staffan Bengtsson botaniserat i aktuell k…

 27 oktober 2022

Staffan Bengtsson

STAFFAN BENGTSSONS OBSERVATIONER: 3

INTE ENS PÅ IKEA FINNS LÄNGRE BARA UPPSIDA Det fanns en gång när IKEA var synonymt med STOR och STÖRST. Staffan Bengtss…

 10 november 2022

Staffan Bengtsson

GYLLENHAMMARS FRÄMLING PÅ DJURGÅRDEN

När blir en kropp ett väsen?      En konstkropp som så att säga funkar har nog förvandlats i den riktningen, att den på…

 30 maj 2023

Staffan Bengtsson

Nästan där, nästan viktlösa. - Maria Friberg på Thi...

Nästan där, nästan viktlösa. I mer än 100 år har de mer eller mindre suttit i orubbat bo. I sal efter sal, uppbackade a…

 28 september 2023

Staffan Bengtsson

KARIN BROOS. Ett skymningsland, bortom ont och gott

Hennes måleri är som en ständigt pågående film, tycker Staffan Bengtsson, som sett Karin Broos stora utställning SVART …

 02 juni 2023

Staffan Bengtsson

ANN-SOFIE BACK - Från jaktmarkerna på Götgatan

Sedan något år tillbaka arbetar Ann-Sofie Back tillsammans med Mattias Dymling (tidigare bl a IKEA) som, om jag förstår…

 09 februari 2023

Staffan Bengtsson

En runda i målarens trädgård - Recension av utställn...

Jag är glad att ikoner som Cy Tombly och Sigmar Polke fortfarande har så stort inflytande över målarkonsten. De stora h…

 12 februari 2023

Staffan Bengtsson

Laurie THE HYPE Anderson – men hur bra är det?

Nej, jag har aldrig tillhört Laurie Andersons trogna skara av groupies. Det är lika bra att bekänna. Men när amerikansk…

 19 april 2023

Staffan Bengtsson

Mycket svensk natur på Liljevalchs Vårsalong 2023

      Staffan Bengtsson, Konstguiden,  möter Rebecka Tollens, debutant på Vårsalongen 2023    När jag vandrar runt bland…

 23 februari 2023

Staffan Bengtsson

JOCKUM NORDSTRÖM INTAR LILJEVALCHS

Den här utställningen har jag verkligen sett fram emot. Att den överträffar mina största förväntningar gör ingenting mi…

 26 januari 2023

Staffan Bengtsson

HOT SET - Wolgers förgyllda ögonblick

Dan Wolgers nya utställning på Galleri Hedenius i Stockholm sätter Staffan Bengtsson tankar i rörelse. En konst bara det…

 22 februari 2023

Staffan Bengtsson

I höst regnar det män på Thielska Galleriet

Inför utställningen NÄSTAN DÄR/ALMOST THERE på Thielska Galleriet cyklade Konstguidens Staffan Bengtsson ut till museet…

 12 oktober 2023

Staffan Bengtsson

Recension: Berlinde De Bruyckere på Artipelag

Renässansens bildvärld framhålles ofta när man talar om belgiskan Berlinde De Bruyckeres konstnärsskap. Staffan Bengtsso…

 05 februari 2024

Staffan Bengtsson

Lena Cronqvist - "Kanske ordnar det sig när jag komm...

I mars öppnar Konstakademien i Stockholm en stor inventering av Lena Cronqvists hela konstnärsskap. Från tidigt 1960-tal…

 03 april 2024

Staffan Bengtsson

Konsten att leva i ljuset

RECENSION:Visioner. Katarina Löfström, 25 maj - 20 oktober Thielska Galleriet Detta är en recension. Skribenten svarar f…

 22 april 2024

Staffan Bengtsson

Får det vara en DESKTOP BABE!?

RECENSION:Cut the cake,Arvida Byström, 4 april - 4 augustiDunkers Kulturhus Detta är en recension. Skribenten svarar för…

 24 maj 2024

Staffan Bengtsson

Dubuffets dröm - Rå konst på Millesgården

RECENSION:L' ART BRUTKonst som urkraft1 juni - 1 septemberMillesgården, Stockholm  Detta är en recension. Skribenten sva…

 19 juni 2024

Staffan Bengtsson